Jag har tittat lite på detta de senaste dagarna och måste faktiskt säga att villkoren för kunderna är smått katastrofala beträffande den här biten. Först och främst är det den hutlösa avgiften på automatisk valutaväxling som båda företagen tar ut – 0,5%! Detta är förstås en osynlig avgift och får aldrig en egen post i historiken; man får helt enkelt bara en lägre kurs i den tillväxlade valutan, precis som hos Forex. Skillnaden är dock att när det gäller Forex är alla medvetna om att det är spreaden som de tjänar pengar på. Vad det gäller nätmäklarnas avgifter här är jag inte alls säker på att så är fallet. De flesta kunder märker förmodligen inte att de faktiskt betalar dyra pengar för växlandet. Det hela känns väldigt “gammelbankigt”.
Alternativet att öppna ett valutakonto (0,15% i växlingsavgift) finns förstås… eller gör det? Man kan inte öppna valutakonton kopplade till kapitalförsäkringar eller ISK, vilket gör att ifall man vill ha ett optimalt skatteupplägg får man helt enkelt vara så god och betala växlingsavgiften som gäller för automatisk växling. Lägg på detta problematiken med skattebetalning vid utdelningar och att investera i utländska aktier i kontoformer med schablonbeskattning ter sig generellt som en dålig affär.
Utöver detta noterar jag de hutlösa priser som tas för att handla med utländska aktier via mäklare hos Avanza (kan inte hitta någon sådan uppgift hos Nordnet). Courtaget är 0,3% och minimicourtaget 749 kronor (!). Lägg på valutaväxlingsavgifter på 0,5% eftersom det för de flesta av dessa marknaderna inte ens finns möjlighet till manuell valutaväxling, oavsett depåtyp. Det innebär förstås med all säkerhet att illikvida aktier är helt oinvesteringsbara på dessa marknader. Avsluten måste vara på motsvarande 250 000 kronor för att hamna på det “lilla” courtaget 0,3% och inte ännu högre än så. Det innebär också att man bör vara ordentligt säker på sin sak då man vid varje avslut drar på sig sammanlagt 0,8% i friktionskostnader som minimum. En prisbild som helt enkelt inte är hållbar för någon som faktiskt är intresserad av att tjäna pengar på aktier. Än mindre är det ett alternativ för någon som investerar med medel från sin egen lön.
I dagens globala marknad kan man tycka att skillnaderna på priser för att handla i olika länder inte borde skilja sig så drastiskt åt. Kan det verkligen se ut så här i resten av världen? Inte har amerikaner den här typen av friktionskostnader för att investera till exempel i olika europeiska marknader? Att som svensk investera i aktier i världens tredje största ekonomi, Japan, låter sig helt enkelt inte göras till acceptabel kostnad.
Kanske är konsumenterna som efterfrågar billigare utlandshandel alltför nischade för att det ska vara särskilt intressant, jag vet inte. Vad jag vet är att prisbilden på courtage för utlandshandel och valutaväxlingsavgifterna är under all kritik för aktörer som profilerar sig i opposition mot gammelbankernas avgiftskultur.
Noterar också att Karlung och Norman är tillbaka i Bahnhofs ledning. Bra. Mindre snack och mer verkstad nu, tack!