Om confirmation bias

Jag har länge varit av åsikten att confirmation bias är den normale investerarens mest påtagliga fiende. Tänk efter, hur agerar småsparare? Vilka beteenden uppvisar de?

Nuförtiden finns det alldeles utmärkta sätt att på ett icke-vetenskapligt sätt studera detta, sätt som förr i tiden inte fanns i samma utsträckning. Internet har gjort det möjligt för oss att få feedback och information kring våra idéer snabbt och lätt. Det finns ett gammalt klassiskt talesätt som säger att när taxichauffören pratar aktier så är det dags att sälja. Jag skulle vilja revidera det talesättet till “när forumfolket haussar är det dags att sälja”. Det är helt enkelt en fantastisk kontraindikator. Trenden är genomgående: de företagen som lovar stort, får mest uppmärksamhet av småspararna och de företagen som lovar runt är oftast de som håller tunt. Faktum är att det vore en ganska bra idé att starta en fond som gick lång de aktier som det på Avanzas forum talades minst om. Jag är väldigt säker på att en sådan fond över tid hade överavkastat gentemot marknaden.

Varför tror jag nu detta? Jo, sambanden är ganska enkla. Man brukar säga att ju fler som följer en aktie, desto sannolikare är det att att den värderas effektivt. Vilket stämmer väldigt bra den största delen av tiden, för bolag på de stora listorna. Men det stämmer inte särskilt väl för mindre bolag, där andelen “smart money” är mindre och som inte följs av lika många, om ens några, analytiker. Mindre bolag som följs av många tenderar istället att följas av många småsparare. Och de flesta småsparare agerar på ett fullt mänskligt och väldigt förutsägbart sätt.

De skaffar sig en åsikt om någonting som snabbt blir väldigt stark. Åsikten skaffar de ofta genom en förutfattad mening, exempelvis att ren energi är framtiden. Låt oss följa småspararens resonemang vidare.

Ren energi är framtiden och det tycker alla politiker också, så det kan vi tjäna pengar på. Låt oss satsa på ett bolag som sysslar med vindkraft. Det låter bra. Vindkraft är ju trots allt rent, det förstör inga älvar och det lämnar inget farligt avfall. Fantastiskt. Men… vi vill ju kunna tjäna ordentligt med pengar också… Låt oss satsa på ett vindkraftbolag som inte är som alla andra, utan ett med en revolutionerande ny teknik som helt säkert kommer att bli en framtida succé. Allt pekar ju på det, alla nyheter som kommer är positiva och indikerar att allt går bra. Detta kommer att förändra världen! Det stora avtalet är bara runt hörnet, vänta lite till bara. Snart kommer det.

Tills illusionen abrupt upphör (exemplet känns måhända igen). Vad har nu detta med confirmation bias att göra? Allt! Se hur resonemanget går. Först och främst har vi en tes, i det här fallet “ren energi är framtiden”. Det är dels en väldigt diffus tes och dels varken prövar vi den eller argumenterar för den. Vad är det som får oss att tro det? Vad innebär det? Sedan gör vi ett logiskt hopp från att ren energi är framtiden till att anta att det innebär att vindkraftverk är framtiden eftersom det är en form av ren energi. Det är ett ganska vanligt logiskt fel, men det finns ju faktiskt andra former av ren energi, så det är inte alls rätt att anta att vindkraft är en del av framtiden endast baserat på att det är ren energi.

(A är B |= B är A, Vindkraftverk är ren energi |= ren energi är vindkraftverk)

Därefter gör vi antagandet att vi måste ta på oss hög risk för att få hög avkastning (ett gammalt hederligt bolag med en riktig verksamhet duger inte, det ska vara något med en helt extrem uppsida för att vara värt vår möda). Att debunka den myten orkar jag inte göra här och nu, det är ett ämne för en helt annan post, eller helst en helt annan blogg. Låt oss nöja oss med att lite torrt konstatera att det är helt uppåt väggarna, för alla som benchmarkar mot någonting annat än trisslotter. Saker och ting fortlöper med att vi tolkar precis allting som händer positivt. Det är här forumen (och taxichaffisarna)  kommer in i bilden. Det är här det ylas “KÖP KÖP KÖP!”, “HÄRLIGT MED LITE POSITIVA NYHETER!” och “HOPPA PÅ TÅGET INNAN DET LÄMNAR PERRONGEN!” på diverse forum som är mer eller mindre ämnade för detta.

Det här händelseförloppet följer i mångt och mycket boom/bust-cykeln i George Soros theory of reflexivity och vi kan förstås dra paralleller till både finanskrisen med bostadsbubblorna och it-bubblan, som uppvisar precis samma mönster fast i megaformat.

Jag är fullkomligt övertygad om att det om det inte vore för confirmation bias så skulle de allra, allra flesta testosteronstinna unga män med långt högre riskvillighet än IQ köpa in sig i indexfonder eller lägga pengarna på sparkonton istället för på sina älsklingsluftslott. Kortfattat agerar den här typen av agenter oinformerat, okritiskt och ologiskt. Vi tjänar på att göra motsatsen. Ha alltid confirmation bias i bakhuvudet när du analyserar bolag eller försöker tolka den senaste bolagsspecifika nyheten. Skilj på vad du vill ska hända och vad som faktiskt kommuniceras eller antyds. Ställ kritiska frågor. Visualisera det sämsta möjliga scenariot och försök bedöma sannolikheten för att det ska inträffa. Karl Popper menade att forskarens främsta uppgift är att söka motbevis till sina hypoteser. Nu är det mesta vi sysslar som investerare inte falsifierbart, men vi kan åtminstone söka motargument i så stor utsträckning det överhuvudtaget går.

Eller för att citera Charlie Munger när han talar om problemlösning: “Invert, always invert”.


3 thoughts on “Om confirmation bias

  1. Bra blogg, bra inlägg.

    Att “fastna i gamla hjulspår” och ha en oflexibel syn på sina innehav tror jag är väldigt vanligt. Det kan lätt bli ett slags kärleksförhållande mellan investeraren och dennes aktier. Personligen känner jag mig mycket fäst till mina bolag och denna syn förstärks vanligen bara med tiden då jag lär mig mer om bolagen. Mina känslor gör mig mindre rationell och till en sämre investerare.

    Jag försöker, precis som du tipsar, tänka “worst case”-scenarion och försöka acceptera att ingen företag är perfekt eller riskfritt. Två andra metoder är riskspridning samt säkerhetsmarginal när det gäller värdering (marknadspris lägre än vad man anser bolaget är värt).

  2. Pingback: Djävulens advokat – Avanza Bank « Värdeinvesteraren

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>