Kassaflödesanalys

Jag håller för tillfället på att utöka min kunskap genom att läsa två mycket olika böcker inom ämnet värdeinvestering. Först är det Per H Börjessons Så här blev Warren Buffett världens rikaste person som jag fick i julklapp. Det är ganska behaglig läsning då varje kapitel är mycket kort och i princip tar upp anekdoter och exempel ur Buffets liv som lyfter fram hans utveckling och investeringsfilosofi. Det är även intressant när Börjesson, som är en av grundarna bakom fonden Spiltan, beskriver hur han har försökt implementera Buffets strategi på den svenska aktiemarknaden. Den andra boken är aningen mer etablerad och har av Buffet kallats den bästa boken som skrivits om investering; The Intelligent Investor
av Benjamin Graham. Kontrasten är naturligtvis stor, särkilt med tanke på att Grahams bok gavs ut redan 1949 kontra Börjessons bok som släpptes under 2009. The Intelligent Investor ska naturligtvis få en grundläggande recension, men det kommer kräva tid att verkligen ta till sig all information.

Dessutom håller jag på att fördjupa mina kunskaper inom redovisning, för att bättre förstå all information som ligger till grund för finansiella rapporter och reagerade på en passage i Så här blev Warren Buffett världens rikaste person. Börjesson lyfter där fram ett uttalande av Buffet, som säger att ekonomiutbildningar i regel belönar ett komplext beteende, snarare än enkelt beteende, trots att enkelt beteende är mer effektivt. Detta känns föga upplyftande då man är i slutet av sin utbildning men man får väl hoppas att det är vad man gör med sin kunskap som spelar roll. Därför tänkte jag nu slå ett slag för kassaflödesanalyser som ofta hamnar i skymundan. På Grahams tid behövde företag inte ens presentera dessa i sina finansiella rapporter.

Kassaflödesanalysen är ett viktigt komplement till balans- och resultaträkningar eftersom det ger ytterligare en synvinkel på koncerners prestationer och förändrade finansiella position. Balansräkningen ger som bekant en ögonblickbild av företagets finansiella position vid bokslutstillfället, men tydliggör ej vad som bidragit till detta. Resultaträkningen visar i sin tur upp reslutat, vinster och förluster men klargör inte varför och hur mängden likvida medel ändrats under tidsperioden. Man vill ju veta att företaget inte har problem med likviditeten och att det reslutat som presenteras byggs upp av intäkter från den löpande verksamheten snarare än nya lån eller annan typ av finansiering.

Det jag uppskattar med kassaflödesanalyser är att det handlar om att klassificera flöden av ekonomiska medel snarare än att till exempel värdera olika tillgångar. Det är även svårare att manipulera en kassaflödesanalys, den enda posten som kan vara lite oklar är i princip valutakursdifferenser och hur företaget korrigerar dessa. Om man vet att ett företag har mycket av sin verksamhet utomlands, har dotterbolag i andra länder eller säljer och köper mycket internationellt kan man vara ganska säker på att koncernen är exponerad mot valutakursrisker och att deras resultat är påverkat av valutakursdifferenser. Orealiserade valutakursvinster eller förluster kan blåsa upp eller dra ner kassaflödet från löpande verksamheten kraftig, och därför vill man gärna att företaget ska ha korrigerat för detta. Det enklaste sättet är att kontrollera om detta utförts är att leta efter en post mellan ingående och utgående balans för likvida medel, längst ner i kassaflödesanalysen. Hittar man en post som heter någonting i stil med valutakursdifferens likvida medel, eller omräkningsdifferens likvida medel är det bra. Denna post är ett resultat av att företaget i kassaflöde från den löpande verksamheten har justerats för eventuella valutakursvinster eller förluster, precis som man gör med avskrivningar eller andra poster som inte motsvaras av faktiska betalningar. Detta är någonting man uppskattar som investerare eftersom det ger en mer korrekt bild av kassaflödena som kommer från faktiska betalningar.

Alfa Laval är exempel på ett företag som presenterar denna information, vilket gjorde att man slipper sitta och spekulera allt för mycket om omfattningen av valutakursdifferenser i arbetet med en företagsanalys. Har företaget inte gjort detta är det dessvärre svårt att göra samma korrigeringar på egen hand. Det är i princip omöjligt att identifiera orealiserade valutakursvinster eller förluster då de kan presenteras tillsammans med de vinster och försluter som är realiserade. Var glad när ni hittar denna post alltså.


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>