Köprek av Bahnhof i Veckans Affärer

Veckans Affärer köprekade Bahnhof i veckan, vilket förstås är trevliga nyheter. Ju fler som bevakar företaget, desto större sannolikhet för en bra kollektiv förståelse för verksamheten och med det en mer rimlig värdering av aktien. Både omsättningen av aktien och priset på den steg ganska markant med anledning av köpreken. Problemet med just det är väl att ifall VA:s analys hade stämt i alla sina delar, så hade jag omedelbart sålt mina aktier. Artikeln var helt enkelt ett horribelt hafsverk fyllt av konstiga slutsatser och, desto allvarligare, rena faktafel.

Historiskt har bolagets kostnad för varje ny kund uppgått till 275 kronor, vilket kan jämföras med marknadsvärdet per kund på runt 254 kronor. Det är dock tveksamt om den förstnämnda siffran kommer att kunna bibehållas på den nivån när man nu ska in i marknader som Holland och Storbritannien där Bahnhofs namn är relativt mindre känt än här hemma.

Till att börja med har jag ingen aning om vad ”marknadsvärdet” är eller hur de har räknat fram det, men här är det möjligt att jag helt enkelt bara är trög och oinformerad, så om någon läsare vet kan ni väl ropa till så att vi kan få klarhet i det. Det har ju i alla fall inte med marknadsvärdet vid förvärv av kundstockar att göra, då dessa förvärv har gjorts till väldigt mycket högre summor per kund än så.

Vad det gäller expansion i Holland och Storbritannien är jag precis lika aningslös och mig veterligen har inte heller ledningen en susning om att en sådan expansion är nära förestående. Men vem vet, VA kanske sitter på inside information som inte ens företaget själv känner till gällande den biten. En expansion som varken nämnts i pressmeddelanden eller i några av företagets rapporter får väl tills vidare antas vara hyfsat avlägsen, hursomhelst. Det är möjligt att detta missförstånd kommer av att Bahnhof har ökat antalet europeiska knutpunkter i sitt nät, vilket är en helt annan sak än att de planerar att ge sig in på dessa länders marknader inom en snar framtid.

Visserligen ska den här sortens aktier behäftas med en viss rabatt för storleken, likviditeten och risken i de inte fullt så hårda noteringsreglerna på Aktietorget. Men snittomsättningen hittills i mars på strax under 200 000 aktier om dagen eller cirka 6 miljoner kronor är ändå helt acceptabel, och vi vågar oss på en köprekommendation i Sveriges mest spännande internetoperatör.

Alla som följer aktien i någon som helst utsträckning vet att det här är väldigt långt ifrån att vara sant. Nog för att likviditeten i aktien har ökat rätt rejält sedan jag först blev ägare för snart 2 år sedan, men 1/10 av den dagliga omsättning som VA hävdar är ändå en rätt intensiv handelsdag i Bahnhofaktien. Det här är helt enkelt genomfalskt och jag har inte en aning om hur man har fått för sig detta. Att nästan 2% av det totala antalet utstående aktier skulle byta hand varje handelsdag är ett löjeväckande påstående. Allra helst när den verkliga free floaten knappast lär vara mer än 25%. Så om det är den viktigaste komponenten i att VA vågar ”chansa på Wikileaks polare” håller analysen tunt.

Även prognosen för innevarande och nästkommande år lämnar mig väldigt frågande. Vad är det som får VA att tro att det kommer att ske en sådan omfattande marginalpress i år samtidigt som omsättningen ökar signifikant? Den hopfabulerade hollandsexpansionen kanske… Man har dessutom helt missat skatteeffekten av portugalflytten, som ger markant ökade marginaler på privatsidan. Det är klart att det kan dyka upp förhållanden under året som ger marginalpress, men det är ju saker som är helt omöjliga att inkorporera i det excelark som analytikern måhända har knåpat ihop. Framtida förvärv eller ökad konkurrens med påföljande prispress är ju inget som vi idag kan sitta och gissa om med någon som helst träffsäkerhet.

Avslutningsvis ställer jag mig väldigt frågande till att VA ger Bahnhof ”sämsta möjliga etikbetyg” och efterlyser att integritetsfrågan borde ”hanteras”. Vad åsyftas ens? Är det något bolag i hela Sverige som ”hanterar” integritetsfrågan så är det väl Bahnhof? Det är för otydligt vad skribenten ens menar för att det ska gå att plocka isär eller bemöta.

Hursomhelst, om det nu vore så att företaget i själva verket förtjänar ”sämsta möjliga etikbetyg”, hur i hela helskotta kan analytikern med gott samvete köpreka aktien?