Utlandshandel hos Avanza och Nordnet

Jag har tittat lite på detta de senaste dagarna och måste faktiskt säga att villkoren för kunderna är smått katastrofala beträffande den här biten. Först och främst är det den hutlösa avgiften på automatisk valutaväxling som båda företagen tar ut – 0,5%! Detta är förstås en osynlig avgift och får aldrig en egen post i historiken; man får helt enkelt bara en lägre kurs i den tillväxlade valutan, precis som hos Forex. Skillnaden är dock att när det gäller Forex är alla medvetna om att det är spreaden som de tjänar pengar på. Vad det gäller nätmäklarnas avgifter här är jag inte alls säker på att så är fallet. De flesta kunder märker förmodligen inte att de faktiskt betalar dyra pengar för växlandet. Det hela känns väldigt “gammelbankigt”.

Alternativet att öppna ett valutakonto (0,15% i växlingsavgift) finns förstås… eller gör det? Man kan inte öppna valutakonton kopplade till kapitalförsäkringar eller ISK, vilket gör att ifall man vill ha ett optimalt skatteupplägg får man helt enkelt vara så god och betala växlingsavgiften som gäller för automatisk växling. Lägg på detta problematiken med skattebetalning vid utdelningar och att investera i utländska aktier i kontoformer med schablonbeskattning ter sig generellt som en dålig affär.

Utöver detta noterar jag de hutlösa priser som tas för att handla med utländska aktier via mäklare hos Avanza (kan inte hitta någon sådan uppgift hos Nordnet). Courtaget är 0,3% och minimicourtaget 749 kronor (!). Lägg på valutaväxlingsavgifter på 0,5% eftersom det för de flesta av dessa marknaderna inte ens finns möjlighet till manuell valutaväxling, oavsett depåtyp. Det innebär förstås med all säkerhet att illikvida aktier är helt oinvesteringsbara på dessa marknader. Avsluten måste vara på motsvarande 250 000 kronor för att hamna på det “lilla” courtaget 0,3% och inte ännu högre än så. Det innebär också att man bör vara ordentligt säker på sin sak då man vid varje avslut drar på sig sammanlagt 0,8% i friktionskostnader som minimum. En prisbild som helt enkelt inte är hållbar för någon som faktiskt är intresserad av att tjäna pengar på aktier. Än mindre är det ett alternativ för någon som investerar med medel från sin egen lön.

I dagens globala marknad kan man tycka att skillnaderna på priser för att handla i olika länder inte borde skilja sig så drastiskt åt. Kan det verkligen se ut så här i resten av världen? Inte har amerikaner den här typen av friktionskostnader för att investera till exempel i olika europeiska marknader? Att som svensk investera i aktier i världens tredje största ekonomi, Japan, låter sig helt enkelt inte göras till acceptabel kostnad.

Kanske är konsumenterna som efterfrågar billigare utlandshandel alltför nischade för att det ska vara särskilt intressant, jag vet inte. Vad jag vet är att prisbilden på courtage för utlandshandel och valutaväxlingsavgifterna är under all kritik för aktörer som profilerar sig i opposition mot gammelbankernas avgiftskultur.

Noterar också att Karlung och Norman är tillbaka i Bahnhofs ledning. Bra. Mindre snack och mer verkstad nu, tack!

Nicklas Storåkers har köpt i Nordnet

Alternativ rubrik: när fan blir gammal blir han religiös. Länkar här och här. Även om det inte, hittills, är några massiva summor för den gode Storåkers är det ändå synnerligen intressant. Vad lockar hos Nordnet? Kvantitativt sett värderas de förstås lägre än Avanza. Man bör ha i åtanke att det inte är vilken gammal börs-vd som helst som har köpt aktier. Storåkers handplockades till HQ/Avanza av Hagströmer för att han utmärkte sig som investeringsanalytiker på Custos, så det finns nog en god chans att nordnetköpen är välmotiverade värderingsmässigt.

I Nicklas Storåkers fall hette chefen Christer Gardell och var vd på investmentbolaget Custos, första jobbet efter Handels.

“Han tyckte att det var viktigare vad man gör än vem man är och han var väldigt duktig på att ge unga
medarbetare förtroende. En kanonchef”, säger Nicklas Storåkers om den högprofilerade riskkapitalisten.

Sven Hagströmer hette ordföranden i Custos och det var han som frågade Nicklas Storåkers om han ville bli
vd för hq.se, som efter förvärv blev Avanza.
En kontakt med Christer Gardell bekräftade att han hade tänkt rätt.

“Jag frågade Christer Gardell vilken medarbetare han minst gärna ville bli av med och han sa Nicklas. Då kan
du räkna med att han lämnar in sin avskedsansökan i morgon, sa jag”, säger Sven Hagströmer som i dag är
ordförande i Avanza.

Djävulens advokat – Avanza Bank

I ett fåfängt försök att försöka värja mig mot confirmation bias tänkte jag inleda en serie inlägg med målet att slå hål på mina egna hypoteser kring aktierna som för tillfället finns i min portfölj. I bästa fall missar jag massor av viktiga aspekter som sedan ni läsare förhoppningsvis kan fylla i, och i värsta fall kommer jag inte på någonting som talar emot min tes, vilket skulle vara det yttersta beviset på att mitt beslutsfattande omgärdas av ett rosa skimmer.

Nedanstående tangerar inte nödvändigtvis mina egentliga åsikter i alla, eller ens några, delar.

Först ut till rakning blir mitt näst största innehav, Avanza. Aktiekursen har gått kräftgång det senaste året efter att ha mer än tredubblats på under 2 år dessförinnan. Jag minns väl att både jag och David hade en diskussion kring värderingen förra våren, förmodligen någon gång i samband med att Nicklas Storåkers avyttrade stora delar av sitt innehav på dåvarande all-time high kring 250 kronor. Vi var då båda överens om att aktien inte hade mycket att ge på uppsidan i ett kort perspektiv, särskilt med hänsyn till att värderingen låg på i runda slängar 25 gånger föregående års vinst. Emellertid valde ingen av oss att sälja, både med hänsyn till stora innestående orealiserade vinster som hade genererat betänkliga skatteskulder och med hänsyn till att bolagets långsiktiga utsikter såg otroligt bra ut. Vid tillfället som detta skrivs verkar detta ha varit ett relativt dåligt val, men egentligen bör värdet av beslutet snarare utvärderas om 3-4 år till. En viss läxa av detta kan jag tycka att jag har lärt mig i att jag bör tänka både en, två och 18 gånger extra kring ett innehav när multiplarna börjar se så väldigt höga ut.

Hursomhelst är det inte Avanza anno 2010 som det ska tas en kritisk titt på, utan Avanza av idag. Det har tornat upp sig en del risker på senare tid som gör det värt att ifrågasätta dagens värdering. På rullande årsbasis värderas aktien för tillfället till ett p/e på 19. Ett objektivt sett högt tal, givetvis. Detta förvärras av faktumet att långtida VD:n Nicklas Storåkers kommer att stiga tillbaka inom kort, en klar risk för kulturen inom företaget. Dessutom stångas man nu mot regeringen ifråga om belåning på kapitalförsäkringar samt det kommande investeringssparkontot – en fråga som troligen kan komma att beröva Avanza på en viktig intäktskälla. Lägg på detta att ett stort argument för att skifta till kapitalförsäkring från vanlig depå då skulle försvinna, något som kan komma att hota kapitaltillströmningen till Avanza rejält.

Kapitaltillströmningen, ja. Eller nettoinflödet som det mer vanligen skrivs. En stor del i köpcaset för Avanza är just det stora glappet mellan nettoinflödet och de nuvarande marknadsandelarna. År 2010 hade man 6,2% av det totala nettoinflödet på marknaden, medan marknadsandelen uppgick till 2%. Ifall detta är beständigt är givetvis tillväxtutsikterna otroligt bra. Problemet är att det inte är det.

År 2006 hade man hade man 4,1% av nettoinflödet, en andel som till år 2007 sjönk till 2,2%! En remarkabel procentuell nedgång. Kan detta hända igen? Ja, det är inte alls osannolikt med belåningsfrågan i luften samt ett Nordnet som inte kan fortsätta göra bort sig i samma sanslösa utsträckning som tidigare är hoten mot Avanzas marknadsposition större än på länge. Samma argument för att flytta till nätmäklarnas kapitalförsäkringar kommer helt enkelt inte att existera längre och då föredrar folk att hålla sig till de pålitliga större bankerna hos vilka de ofta har personliga relationer med rådgivarna.

Dessutom är det icke att förglömma att mycket av Avanzas intjäning drivs av courtageintäkter, vilka minskar betänkligt nu när antalet affärer går ner i takt med att räntesnaran dras åt runt privata låntagare samtidigt som bankräntan blir mer attraktiv. Med sådana utsikter är ett p/e på 19 för ett finansbolag högst tvivelaktigt…

Har jag missat något uppenbart problem med Avanza? Fyll gärna i bland kommentarerna.

Avanza, Nordnet och lånesäkerheter

Tänkte att jag skulle följa upp mitt resonemang med Nordnets och Avanzas distinkt olika strategival. Där Nordnet försöker satsa så brett som möjligt på alla fronter och verkar sträva allt mer mot att bli en fullsortimentsbank, med ett stort produktutbud och en spridd geografisk närvaro (om än minskande då man sålt av verksamheterna i Tyskland och Luxemburg) så är istället Avanza fast fokuserade endast på sparmarknaden och Sverige.

Alldeles nyligen lanserade Nordnet blancolån, Toppenlånet, för privatpersoner. Taket för ett sådant är 350.000 kr och grundkraven är en årsinkomst på 200.000 kr, 3 års anställning i Sverige och inga betalningsanmärkningar. Huruvida deras screening innefattar en titt på låntagarens skuldsättning i förhållande till tillgångar och inkomst förtäljer dock inte historien, men jag misstänker starkt att så inte är fallet. Hursomhelst berättar man stolt att man inte frågar om ändamålet för lånet. Givetvis har detta erbjudande spetsen riktat mot den kundkretsen som tidigare istället hade tagit topplån till sitt bostadsköp. Fast utan säkerhet.

Jämför detta med Avanzas relativa nyhet, Superlånet, som får tas till upp till 35% av värdet på innehaven i portföljen om de är minst tre stycken höglikvida large cap-bolag, förutsatt att man inte har några derivatpositioner eller blankar något. Ingen enskild aktie får dessutom ensamt utgöra mer än 49 % av värdet av den totala säkerheten. Självklart är jämförelsen med Toppenlånet rent produktmässigt helt sned, men jag tycker ändå den illustrerar väldigt väl skillnaden i de två bolagens filosofier.

Avanza lanserade Superlånet eftersom de hade en väldig massa likvider skvalpandes på lågräntekonton, där de inte gjorde mycket nytta. Det är förstås en risk att man blir en så kallad ”yield pig” när man har alltför mycket likvider som man är desperat att sätta i arbete, det vill säga att man till varje pris jagar ökad avkastning, med risk för blindhet inför risken som det kan medföra.

Men titta på kraven ovan. Låter det som att man tar på sig massiv risk? Nej, jag skulle vilja hävda att det här en smått genial konstruktion, både för kunder och för företaget. Snarare är det så att produkten i sig uppmanar kunderna att ta på sig lägre risk, än de annars kanske hade gjort. Avanza säger tydligt: vill du ta del av vårt erbjudande så får du inte handla i riskfyllda derivat eller spekulera i nedgångar direkt i aktier. Och detta med ett lån som ligger ungefär 1,5 procentenheter lägre än boräntorna… Om någon nu tvivlar på konstruktionen i sig, så kan jag passa på att flika in att Avanza i princip aldrig har haft några kreditförluster och inte har tagit på sig några alls efter införandet av Superlånet.

Så har vi då Nordnets Toppenlån, som måhända kan vara en bra opportunistisk bet, nu när bolånetaket har satt mången storstadsmänniska i en prekär situation. Fast jag är väldigt tveksam. Det är extremt tydligt att man är ute efter personer i storstadsområden som är 1) unga 2) nyinflyttade och nyskuldsatta 3) har en förhållandevis låg jobbsäkerhet med hänvisning till punkt 1 4) befinner sig nära den undre gränsen för årsinkomst med hänvisning till punkt 1 samt det låga övre taket på lånet 5) har små egna besparingar.

Låter detta som en grupp som man vill låna ut pengar till med tanke på stigande räntor och en högst tveksam bas i reella värden på bostadsrätter i storstadsområdena, i synnerhet Stockholm, idag? Jag tror inte det. Och Nordnet gör det utan säkerheter. Det kan sluta ganska illa.

Disclaimer: Jag är aktieägare i Avanza och bloggen gör reklam för företaget.

Spretiga tankar om Avanza och Nordnet

Avanza har idag släppt sin bokslutskommuniké för 2011 och som alla andra rapporter från företaget är det mycket trevlig läsning. Den här posten handlar dock inte om siffrorna i rapporten, utan försöker sätta fingret på några av de bakomliggande kvalitativa faktorer som bidrar till Avanzas närmast absurt höga marginal och stora tillväxt.

Claes Hemberg skriver att Avanza Zero nu har över 100 000 olika ägare, varav 71 326 är kunder direkt hos Avanza. Det är ett ganska bra betyg till deras marknadsföringsstrategi, som ju i mångt och mycket handlar om att med hög svansföring framhålla Avanza Zeros totala avsaknad av kostnader och avgifter. I skenet av att Avanza har runt 236 000 kunder i dagsläget, så ter sig den avgiftsfria fonden som en genial produkt, som säkerligen genererat kunder som också framgent kommer att bidra till räntenetto och courtageintäkter.

Frågan är varför Nordnet inte har kopierat konceptet ännu? Förut var jag av åsikten att Nordnet var en hyfsat kompetent, om än underlägsen, konkurrent till Avanza. Efter att ha varit kund i ungefär ett år, så har jag, måhända med bristfälligt underlag, slutit mig till att det var ett alltför snällt omdöme. Deras hemsida är otymplig och oöverskådlig, det tar evigheter att få papper och konton godkända och det går inte att flytta pengar mellan sin kapitalförsäkring och övriga konton på ett smidigt sätt. Detta är bara några av de problem jag har haft med sidan under mitt högst begränsade användande.

Nog för att även Avanza har en del brister, men är det något som de är duktiga på så är det snabbt kundbemötande. Något man i konkurrens med de stora dinosaurierna till storbanker förmodligen tjänar att profilera sig på. Det största problemet med gammelbankerna, och vad som gör att det finns utrymme för dessa nätmäklaruppstickare, är att man i allt väsentligt befinner sig “på andra sidan bordet” gentemot kunden. Givetvis gör alla företag det i viss mån, eftersom det alltid ligger i konsumenternas intresse att behålla så mycket av sina pengar som möjligt, men det är en viss skillnad på att adressera detta och att inte göra det.

Storbankerna gör inte det. De kallar fortfarande sina försäljare för rådgivare. Och de tar fortfarande ut dolda avgifter samtidigt som deras försäljare ofta har ett intresse av att grumla till riskerna inför sina kunder, då det för dessa försäljare inte finns någon nedsida i att göra det. Kontentan av detta blir i det långa loppet ganska mycket fattigare småsparare som, åtminstone om de bemödar sig med att räkna lite på saken, kommer att känna sig lurade. Det har alltmer kommit att framstå som ett publicitetsproblem.

Nordnet försöker förstås profilera sig som raka motsatsen till storbankerna på det här området, främst genom sina reklamfilmer, som ni kanske har sett. Dynamiska och inte fyrkantiga. Nytänkande och inte fast i gamla mönster. Och så vidare. Detta är förstås smart och helt korrekt, men Nordnet kan ha missat någonting som Avanza BANK* kanske har tänkt på. Fundera på ordet BANK. Vilka konnotationer för det med sig? Vad är det som gör att de småsparare som ofta känner sig lurade av storbanken som tornar upp sig över dem inte bara tar sitt pick och pack och drar?

Mycket har att göra med den trygghet som en etablerad institution medför. Ungefär på samma sätt som de flesta människor förväntar sig att staten ska lösa alla upplevda orättvisor i samhället, eftersom det ju “är” statens funktion. Likaså har Banken i egenskap av att vara Bank specialkompetens på området pengar. Logiskt kan de flesta snabbt förstå att så inte är fallet, men decennier av indoktrinering på området gör att det emotionellt är svårare att acceptera. Dessutom är vi vana från nästan alla andra områden att experter faktiskt är experter. Vi försöker inte dra ut våra egna tänder eller blanda ihop vår egen penicillin. Men fallet med sparande är kontraintuitivt på den punkten, där är själv bäste dräng.

Sammanfattningsvis anar jag att Avanza är en aning smartare än Nordnet vad det gäller sin profilering, när man utöver att kontrastera sig mot den etablerade ordningen också målmedvetet och så sakteliga försöker bygga upp en bild av sig själv som en trygg och etablerad institution, ett företag som man kan anförtro sina surt förvärvade slantar. En BANK.

*Nordnet heter också “Bank” men är sällan särskilt noga med att påpeka det, medan Avanza ständigt betonar det. En klar vattendelare strategimässigt, med andra ord.