Om prognostisering

Ni har kanske har lagt märke till att jag aldrig nämner något om DCF-modeller eller prognostiserar tillväxt eller ökade marginaler. Läser ni analyser i tidningar som Börsveckan, Veckans Affärer, Affärsvärlden och andra branschtidningar så ser ni att deras approach är ganska annorlunda. De räknar mer ofta på nästa års prognoser och värderar företaget utefter det än på innevarande år. Även en hel del värdeorienterade bloggar arbetar mer på det viset än jag gör. Jag tycker däremot att värdet av prognostisering är högst begränsat. Det finns ett par anledningar till det.

Den första är ganska enkel och den åskådliggörs bäst av sensmoralen i en av Aisopos fabler (ett talesätt som Warren Buffett väldigt ofta återkommer till): en fågel i handen är värd mer än tio i skogen. Historisk intjäning är påtaglig och även om den kan vara utsatt för bokföringsskojerier, så är det i vilket fall som helst något man med en viss sannolikhet kan sluta sig till är sant. Framtida intjäning är alltid utsatt för en mängd olika på förhand okända variabler, vilket gör den farlig att ha för stor tillit till, om ens någon alls. Som en konservativ investerare är det för mig fullständigt naturligt att inte i första rummet värdera ett företag baserat på dess intjäning om tre eller fem år. Det kan vara så att ett företag har en sådan styrka i tillväxt och inlåsningseffekt i sin kundbas att den nuvarande intjäningen inte behöver vara lika stor i förhållande till värderingen som annars är fallet. Men det är en annan sak än att räkna med att om ett företag växer si och så mycket i framtiden så är det billigt idag. Allra farligast är ett sådant resonemang när det gäller företag som sysslar med kontinuerlig försäljning. Det vill säga när de måste återvinna kunder gång på gång på gång. Titta exempelvis på retailföretag så kan ni se hur otroligt svårt det är att ens försvara marknadspositioner, än mindre stadigt växa över tid. Vem går i JL-hoodies eller Fubujeans idag?

Warren Buffett har aldrig använt en DCF-modell eller ens en miniräknare för att göra en värdering av ett företag. Det enda han tittar på är historiska siffror och balansräkningen. Sedan jämför han detta med sitt avkastningskrav. Frågan är enkel. Kan jag få x%? Ja eller nej. Act accordingly.

Den andra anledningen är att det är de sämsta företagen som har mest att tjäna på optimistiska prognoser. H&M kan omöjligen dubbla sina marginaler. Det spelar ingen roll hur hårt de arbetar, det kan aldrig hända. Någon halvobskyr it-konsult kan däremot med lätthet göra det om företaget lyckas vinna några få extra avtal ett år. Tänk er själva skillnaden mellan att utöka sin nettomarginal med en procentenhet för ett företag som har 1% i marginal och ett företag som har 20%. Det förstnämnda dubblar sitt resultat och halverar därmed sitt p/e-tal! För det andra företaget rör sig knappt nålen. Det finns ingen anledning att premiera dåliga bolag i våra analyser och allt som riskerar att göra det bör skrotas. Jag kan hålla med om att det kan tyckas orättvist eller kanske rentav uppvisar tecken på intellektuell lathet, men jag köper det epitetet och jag köper att jag kanske kommer att missa några tillfällen om det håller mig undan från några av de värsta fallgroparna. Dessutom vittnar ofta sådan volatilitet i marginalerna om väldiga problem med förutsägbarheten av intjäningen.

Att undvika onödig prognostisering är en väg mot ett enklare liv för investeraren. Så slå dövörat till när företagen basunerar ut sin drömska målsättningar och prognoser om guld och gröna skogar. Dåliga siffror är inte bara meningslösa och oanvändbara för oss, de kan vara direkt skadliga för vårt omdöme. Det finns massor av undersökningar som påvisar människans benägenhet att ankra mot välbekanta tal eller siffror som vi nyligen exponerats mot, även om dessa är helt orelaterade. Tänk själv efter, hur ofta har du inte tänkt att en aktie är dyr “för den stod i x förra året”? Slå bort det. Bläddra istället bakåt i rapporten och se vad som finns på riktigt, vad som står svart på vitt. Och lita inte ens alltför mycket på det. Allra helst inte om revisorn heter KPMG.