Min investeringsbakgrund

En reflektion jag har haft kring inläggen på denna blogg, är att de stundtals tenderar till att begränsa läsekretsen genom att behandla alltför snäva, avancerade och/eller ointressanta ämnen för den normale spararen. Även om detta är en värdeinvesteringsblogg, så är inte värdeinvestering begränsat till den skara människor som tycker att allting vi skrivit här är såväl intressant, glasklart och vettigt. Under de nästkommande veckorna hoppas jag kunna lägga upp fler matnyttiga inlägg som kan komma alla tillgodo, dagens inlägg handlar lite kort om min investeringsbakgrund.

Du, som läsare av denna blogg, är säkert sparare på något sätt. Oavsett om man är 20 år och precis börjat jobba, är, 40 år och med trebarnsfamilj eller 60 år och funderar inför pensionen, så är det väldigt nyttigt att tänka på sitt sparande. I Sverige har vi allmäna pensions- och garantisystem som i praktiken sköter en del av sparandet åt oss, oavsett vi vill, inte vill, eller ens är medvetna om det. De flesta sparare, medvetna eller inte, önskar sig nog att hantera sina pengar på det sätt som ger dem mest glädje över tiden.

Det är därför otroligt viktigt att ha en någorlunda bra idé om vad du önskar att använda dina pengar till. De tre ovanstående exemplena har väldigt olika grundförutsättningar för att bygga upp sitt sparande, och sannolikt även olika tankar kring vad pengarna skall användas till. Ifall du vill ha input från oss om vad som gäller just dig, kan du beskriva din situation i kommentarerna nedan eller via http://www.vardeinvesteraren.nu/forum/ och få input av oss. Investeringsbakgrund, mål samt intresse är det som är särskilt viktigt att veta för att kunna lägga upp ett vettigt sparande – sparandeprinciper förändras inte nämnvärt av mängden pengar du investerar.

Min investeringsbakgrund är att jag som 24 år gammal, sedan några år tillbaka, har lyckats lägga undan en del pengar som jag inte planerar att spendera de närmsta tiotalen år. De pengar jag har fungerar som en säkerhetsmarginal för mig, mitt liv och mina drömmar – när jag får ett infall att göra någonting, är jag finansiellt oberoende av andra för att fullfölja min plan. Redan under mycket ung ålder har just oberoende varit viktigt för mig. Jag jobbade tidigt ihop pengar för att jag, ifall något hemskt inträffade mig eller någon i min närhet, inte då skulle vara beroende av andras allmosor. Ifall jag skulle ramlat och slagit ut framtänderna, vill jag kunna ha ont utan att behöva tänka på hur jag ska ha pengar till att betala räkningen. Detta oberoende förklarar i korta drag det jag värdesätter med mina pengar.

Därutöver, finns det dessutom en intellektuell aspekt av att investera pengar. Jag känner mig stimulerad av att hålla mig uppdaterad om ekonomiska företeelser, speciellt när de berör saker jag bedömmer mig kunna förstå. Detta gör investeringar till ett av mina absolut största intressen. Jag läser gärna årsredovisningar och prospekt, följer ekonomisk media, läser ekonomisk litteratur och försöker att på olika sätt träffa och prata med företagsrepresentanter som kan utöka min förståelse för den ekonomiska världen och plausibla investeringsobjekt. Detta innebär att mitt sätt att investera, kan utformas på ett sätt som passar väldigt få människor. Jag är det Benjamin Graham skulle kalla för en “enterprising investor”, vilket kräver flitigt arbete för att hitta felprissättningar i en marknad där du är långtifrån ensam om att leta efter dessa. För de flesta människor, är detta inte ett realistiskt eller särskilt framgångsrikt sparandealternativ – likt den ovane hästspelaren, tenderar det aktiva sparande som utförs av en ovan sparare att vara väldigt spekulativt till sin natur.

Så ifall du inte har tiden, orken, viljan eller förmågan att vara en aktiv investerare, vad blir då dina alternativ? Som sagt, det beror på din investeringsbakgrund. Grundläggande tips kring hur en passiv investerare kan lägga upp sitt sparande kan du annars få bland annat här http://vardeinvesteraren.nu/vardeinvestering/investmentbolag-som-investering/ . Jag planerar att lägga upp fler lite mindre avancerade inlägg under kategorin “Enkel” samt “Sparande” under veckorna som kommer. Ifall du vill ha något speciellt under diskussion, är du som sagt välkommen att kommentera.

Mvh David

Oumbärliga investeringsböcker

Titt som tätt i olika sammanhang får jag frågor om vilka böcker jag rekommenderar någon som är intresserad av att börja investera ska läsa. Jag har läst väldigt många investeringsböcker och de flesta är faktiskt rätt dåliga, så det är förståeligt att många tycker det är svårt att veta var man ska börja. Därför tänkte jag lista några stycken i den ordning en total nybörjare bör läsa dem. Jag är måhända dålig på att förklara mitt användande av olika koncept på bloggen och därför kanske det inte finns några som följer mig som är helt gröna, men ifall ni har några vagt intresserade vänner som inte vet var de ska börja kan ju alltid den här listan användas som någon form av referenspunkt. Dessutom kan det förstås finnas någon bok som ni mot förmodan har missat.

Jag nöjer mig med att lista de jag tycker är de verkligt essentiella. Förvisso finns det fler böcker som jag tycker kan vara av stor nytta för investerare som behandlar till exempel bokföring och psykologi, men den här listan är inriktad på böcker som som har företagsvärdering som fokus.

Ordningen är alltså inte bäst först, utan mest grundläggande först.

1. One Up On Wall Street – Peter Lynch
Hur pass duktig Lynch verkligen var som fondförvaltare är egentligen svårt att svara på. Under den tiden som han basade för Magellan Fund steg index otroligt mycket, men Magellan outperformade trots det kraftigt. Trots det faktum att Lynch verkade gilla väldigt många aktier och ägde en otroligt diversifierad portfölj.

Oavsett det gör han ett väldigt bra jobb med att förklara de mest grundläggande koncepten samtidigt som boken är både lättläst och ganska underhållande. Det finns en del i hans analytiska ramverk som jag inte alls håller med om, men det kan lämnas därhän tills man har fått en mer nyanserad syn på marknaden och investeringsprocessen.

2. The Warren Buffett Way – Robert Hagstrom
Den här boken är en smula mer inriktad på faktisk företagsvärdering än vad Lynchs är och gör ett genomgående bra jobb av att förklara otroligt viktiga verktyg som margin of safety, circle of competence och discount rate. Tyvärr förenklar den vissa saker alltför mycket, något som jag inte tycker är helt nödvändigt även om den riktar sig till en publik som är på förhand okunnig om aktiemarknaden. Buffetts köp av privata företag gås också igenom och även om de kan vara sedelärande ger de inte läsaren mycket kött på benen vad det gäller värdering av publikt handlade aktier.

3.The Essays of Warren Buffett: Lessons for Corporate America – Warren E. Buffett and Lawrence A. Cunningham
Warren Buffetts samlade aktieägarbrev. Allihop finns förvisso samlade på Berkshire Hathaways hemsida, men att betala en slant för att få dem samlade i mer överskådlig bokform kan vara en av mina bästa investeringar någonsin. Bättre än så här blir det inte, och även om det allra mest grundläggande täcks aningen bättre i ovan nämnda böcker finns det ingen mer pedagogisk än Buffett själv för att få verklig förståelse efter det att man lärt sig krypa. Läs den minst två gånger och tänk på att Buffett aldrig någonsin uttrycker sig slarvigt. Han använder inte kraftord utan att verkligen mena det, han berömmer inte utan anledning och vad som utelämnas kan ibland vara precis lika viktigt som det som nämns. Han menar precis det han skriver i alla avseenden.

4. Common Stocks and Uncommon Profits – Philip A. Fischer
En kvalitativt inriktad bok som måhända är lite träigt skriven (den har några år på nacken) men är ack så viktig i ett klimat där investering efter tillgångar sedan länge har fått stryka på foten för analys av intjäningsmöjligheter.

5. Value Investing: From Graham to Buffett and beyond – Bruce Greenwald
En på all sätt fantastisk bok som jag tyvärr läste relativt sent. Innehåller de mest omfattande och bästa värderingscasen av alla böckerna på listan, uppdaterade till dagens kunskapsnivå. Om någon lite mer rutinerad där ute har missat denna, så skicka genast iväg en beställning.

6. You Can Be a Stock Market Genius: Uncover the Secret Hiding Places of Stock Market Profits – Joel Greenblatt
En fantastisk genomgång av special situations såsom avknoppningar, konkursbon, arbitragesituationer etc och vilka institutionella faktorer som gör att dessa kan vara profitabla. Skriven på ett väldigt enkelt och lättsamt språk men kräver en del hel förkunskaper för maximal behållning.

Tyvärr är förstås alla böcker inriktade på den amerikanska marknaden, så det finns givetvis en del saker som inte är applicerbara här i Sverige framförallt på grund av juridiska skillnader. Tråkigt nog verkar det inte finnas något bra svenskspråkigt på området.

Nu undrar nog alla var The Intelligent Investor är på listan. Den har jag valt bort av anledningen att jag tycker att alla Grahams koncept redogörs effektivt i övriga böcker i modernare utformning och med ett enklare och koncisare språk. Graham var förstås först med allt detta, men först innebär inte nödvändigtvis bäst. Saker som intjäningsstabilitet, margin of safety och så vidare avhandlas väl i ett flertal av böckerna på den här listan, av vilka alla utom möjligen Fischer är betydligt mer lättpenetrerade än Graham.

Kanske är jag onödigt sur på The Intelligent Investor för att det var den första bok jag läste i ämnet och detta när jag endast vagt förstod vad en obligation var. Då är det inte lätt att ta till sig vad Graham skriver. Sedermera har jag läst om boken och fått mer behållning av den (Grahams språk är faktiskt både vackert och ändamålsenligt trots att det är tröttsamt), men min inställning är fortfarande att böckerna som jag har listat mer än väl täcker in de viktigaste områdena inom värdeinvestering på ett föredömligt och mer lättillgängligt sätt.

Hursomhelst, hoppas att den här listan är till nytta för någon. Om inte annat har jag en länk att skicka nästa gång någon frågar mig personligen.

Glöm inte heller att vi kan nås på admin@vardeinvesteraren.nu eller med hjälp av formuläret här ifall ni har förslag på ämnen, investeringstips, frågor eller annat som kan passa att skrivas om på bloggen.

Kassaflödesanalys

Jag håller för tillfället på att utöka min kunskap genom att läsa två mycket olika böcker inom ämnet värdeinvestering. Först är det Per H Börjessons Så här blev Warren Buffett världens rikaste person som jag fick i julklapp. Det är ganska behaglig läsning då varje kapitel är mycket kort och i princip tar upp anekdoter och exempel ur Buffets liv som lyfter fram hans utveckling och investeringsfilosofi. Det är även intressant när Börjesson, som är en av grundarna bakom fonden Spiltan, beskriver hur han har försökt implementera Buffets strategi på den svenska aktiemarknaden. Den andra boken är aningen mer etablerad och har av Buffet kallats den bästa boken som skrivits om investering; The Intelligent Investor
av Benjamin Graham. Kontrasten är naturligtvis stor, särkilt med tanke på att Grahams bok gavs ut redan 1949 kontra Börjessons bok som släpptes under 2009. The Intelligent Investor ska naturligtvis få en grundläggande recension, men det kommer kräva tid att verkligen ta till sig all information.

Dessutom håller jag på att fördjupa mina kunskaper inom redovisning, för att bättre förstå all information som ligger till grund för finansiella rapporter och reagerade på en passage i Så här blev Warren Buffett världens rikaste person. Börjesson lyfter där fram ett uttalande av Buffet, som säger att ekonomiutbildningar i regel belönar ett komplext beteende, snarare än enkelt beteende, trots att enkelt beteende är mer effektivt. Detta känns föga upplyftande då man är i slutet av sin utbildning men man får väl hoppas att det är vad man gör med sin kunskap som spelar roll. Därför tänkte jag nu slå ett slag för kassaflödesanalyser som ofta hamnar i skymundan. På Grahams tid behövde företag inte ens presentera dessa i sina finansiella rapporter.

Kassaflödesanalysen är ett viktigt komplement till balans- och resultaträkningar eftersom det ger ytterligare en synvinkel på koncerners prestationer och förändrade finansiella position. Balansräkningen ger som bekant en ögonblickbild av företagets finansiella position vid bokslutstillfället, men tydliggör ej vad som bidragit till detta. Resultaträkningen visar i sin tur upp reslutat, vinster och förluster men klargör inte varför och hur mängden likvida medel ändrats under tidsperioden. Man vill ju veta att företaget inte har problem med likviditeten och att det reslutat som presenteras byggs upp av intäkter från den löpande verksamheten snarare än nya lån eller annan typ av finansiering.

Det jag uppskattar med kassaflödesanalyser är att det handlar om att klassificera flöden av ekonomiska medel snarare än att till exempel värdera olika tillgångar. Det är även svårare att manipulera en kassaflödesanalys, den enda posten som kan vara lite oklar är i princip valutakursdifferenser och hur företaget korrigerar dessa. Om man vet att ett företag har mycket av sin verksamhet utomlands, har dotterbolag i andra länder eller säljer och köper mycket internationellt kan man vara ganska säker på att koncernen är exponerad mot valutakursrisker och att deras resultat är påverkat av valutakursdifferenser. Orealiserade valutakursvinster eller förluster kan blåsa upp eller dra ner kassaflödet från löpande verksamheten kraftig, och därför vill man gärna att företaget ska ha korrigerat för detta. Det enklaste sättet är att kontrollera om detta utförts är att leta efter en post mellan ingående och utgående balans för likvida medel, längst ner i kassaflödesanalysen. Hittar man en post som heter någonting i stil med valutakursdifferens likvida medel, eller omräkningsdifferens likvida medel är det bra. Denna post är ett resultat av att företaget i kassaflöde från den löpande verksamheten har justerats för eventuella valutakursvinster eller förluster, precis som man gör med avskrivningar eller andra poster som inte motsvaras av faktiska betalningar. Detta är någonting man uppskattar som investerare eftersom det ger en mer korrekt bild av kassaflödena som kommer från faktiska betalningar.

Alfa Laval är exempel på ett företag som presenterar denna information, vilket gjorde att man slipper sitta och spekulera allt för mycket om omfattningen av valutakursdifferenser i arbetet med en företagsanalys. Har företaget inte gjort detta är det dessvärre svårt att göra samma korrigeringar på egen hand. Det är i princip omöjligt att identifiera orealiserade valutakursvinster eller förluster då de kan presenteras tillsammans med de vinster och försluter som är realiserade. Var glad när ni hittar denna post alltså.

Genomsnittsvinster vs vinsttrend

När man värderar företag så används företagets tidigare vinster flitigt eftersom dessa i viss mån ger information som hjälper till att uppskatta företagets framtida vinster. Det är just uppskattningen av framtiden som är det svåra med företagsvärdering.

Benjamin Graham tar i boken “Security Analysis” upp olika aspekter av de tidigare vinsterna som bör analyseras. Graham skriver att han tycker att Wall street och instutionerna lägger för mycket vikt på det senaste årets vinst i värderingen av företaget och att detta lätt bidrar till felvärderingar. Han skriver att stor vikt istället bör läggas på företagets genomsnittsvinster över en längre tidperiod för att få med hur företaget lyckas prestera i både bra och dåliga marknadsförhållanden. Dessa tidigare vinster ger självklart bättre information om i vilket intervall som företagets framtida vinster kan uppskattas hamna i om deras tidigare vinster har varit stabila. Dvs. så är framtiden för ett företag med genomsnittsvinsten på 100kr, maxvinst 130kr och minvinst 70kr över de senaste tio åren lättare att uppskatta än ett företag vars genomsnittsvinst legat på 100kr med en maxvinst på 230kr och en minvinst på -20kr.

Han tar även upp fenomenet vinsttrend och tycker även där att marknaden för det mesta lägger för mycket vikt i värderingen på en positiv trend. Här tar han upp tre olika företag: A, B och C som har följande vinster de senaste åren.

Vinst per aktie följande år då år 7 är nu.

Företag 1a 2a 3e 4e 5e 6e 7e (nu) Genomsnitt Trend
A $1 $2 $3 $4 $5 $6 $7 $4 Utmärkt
B 7 7 7 7 7 7 7 7 Neutral
C 13 12 11 10 9 8 7 10 Dålig

Som ni ser går trend och genomsnitt här emot varandra, dvs ju bättre trend desto sämre genomsnitt (om företag A,B och C har samma nutida vinst per aktie). Så hur mycket vikt ska man då lägga på de olika sakerna? Graham favoriserar genomsnittsvinsterna även om man definitivt ska ta med trenden i beräkningarna. Det viktiga för analytikern är att göra en kvalitativ undersökning om vad som ligger bakom och hur troligt det är att företaget kan fortsätta leverera de resultat som förväntas av analytikerns värdering. Graham skriver att en positiv trend absolut inte garanterar framtida utveckling eftersom det är mycket som går emot detta i form av företagets storlek, storlek på marknad, konkurrens, regleringar etc.

Undersöker man ett företag med en stark negativ trend måste man återigen göra en kvalitativ analys av företagets situation och undersöka vad som påverkat vinsterna negativt. Självklart kan analytikern inte lägga för stark vikt på genomsnittsvinsten om denna skiljer sig mycket från de senaste åren. Däremot kan man vid något pris uppskatta om det kan vara en investering med positivt förväntat värde och tillräcklig säkerhetsmarginal.

Graham skriver även att högt värderade företag med värderingsfokus på senaste årets vinst och en stark positiv trend innehåller en spekulativ del då värderingen är mer uppbyggd på förväntade resultat än demonstrerade resultat. En investering ska enligt graham försvara sig mot framtiden istället för att bygga på den. För att avsluta detta tänkte jag citera Grahams definition på en investering som lyder:

“An investment operation is one which, upon thorough analysis, promises safety of principal and a satisfactory return. Operations not meeting these requirements are speculative.”

Superinvestors of Graham-and-Doddsville

superinvestors of Graham-and-Doddsville

Ifall ni inte har läst artikeln “Superinvestors of Graham-and-Doddsville” skriven av Warren Buffett än så tycker jag ni ska göra det. Buffet kritiserar Efficient-market hypothesis synsätt på bland annat risk och tar upp ett antal investerare från Graham/Dodd skolan med glänsande resultat. Även om personerna han tar upp i artikeln har gått åt olika håll och utvecklat sin investeringsfilosofi efter Graham och Dodds lära så är det fortfarande skillnaden mellan pris och värde som ligger som grund för dessa. Jag tycker att artikeln är väldigt intressant och rekommenderar den verkligen, något jag tycker är tråkigt är hur svårt det är att hitta fakta om Rick Guerin på internet så om ni sitter inne på något får ni gärna tipsa!

Fonder & hedgefonder vs indexfonder

Eftersom en läsare frågade lite om fondsparande så tänkte jag bidra med mina åsikter rörande ämnet. Självklart är inte allt vitt och svart utan det finns som vanligt undantag. Det hela beror ju ändå på vem/vilka som hanterar fonden och efter vilken filosofi. Generellt sett så har jag dock länge föredragit indexfonder.

När man läser böcker och liknande från värdeinvesterarna Benjamin Graham, Warren Buffett och Peter Lynch så märker man att de inte har mycket kärlek till de flesta instutioner och “proffs”. Mycket av detta beror på höga avgifter och den kortsiktighet som Wall Street och institutionerna agerar efter. En annan sak som bidrar till att de inte är förtjusta i institutionerna är det att de tycker att fonderna har tappat sikten på skillnaden mellan pris och värde. Istället försöker fondförvaltarna tjäna pengar på nästa uppgång och nedgång vilket helt går emot Benjamin Grahams filosofi att man ska försvara sig mot framtiden med hjälp av säkerhetsmarginal och inte spekulera.

Ännu en nackdel med fonderna är att deras kunder oftast är väldigt resultatorienterade och vill ha sina pengar i den senaste hippa fonden med bäst avkastning. Detta ger ledarna för fonden incitament för att ta högre risker eftersom de lockar till sig mer kapital om de har visat en väldigt stark avkastning. För att förstå detta måste man tänka på vad institutionerna tjänar sina pengar på. De flesta fonder tar ut en fast avgift på ca 1-3% vilket gör att de självklart tjänar mer pengar ifall de lyckas locka till sig mer kapital att förvalta (en för stor fond kommer dessutom få svårare att ge bättre avkastning). Dessutom tar de flesta fonder ut en rörlig avgift på t.ex. 20% på alla vinster som överstiger index. Detta ger dem också incitament för att ta mer risker eftersom de tjänar extra mycket pengar varje år de slår index. Ett år är som jag nämnt innan en för kort tid för att ta resultaten på för stort allvar.

Kommer inte ihåg vart jag läste det men det var en investerare som satt nära ett par fondgubbar på någon fotbollsmatch eller dylikt. Han väntade på att det skulle börja diskutera någon analys men det ända de pratade om i timmar var hur de skulle locka till sig mer kapital till sin fond.

Fondbild

Allt är dock inte fondförvaltarnas fel. De är begränsade av vissa saker som storlek på enskilda positioner och den jämförelse som kunderna gör mellan fonder. Att skilja sig för mycket från sina konkurrenter är något som kan göra att man lätt förlorar kunder ifall fonden har ett dåligt år. Kunderna blir helt enkelt mer missnöjda om de har gått sämre för dem jämfört med andra än om de har gått väldigt dåligt för alla.

Jag skulle kunna skriva så mycket till men hänvisar istället till det Peter Lynch har skrivit i “One up on wall street” som jag tycker är väldigt vettigt.

Är man inte intresserad av att förvalta sitt kapital själv rekommenderar värdeivesterarna indexfonder med låga avgifter. Detta ger en bra spridning och ditt kapital blir samtidigt inte uppätet av höga avgifter. Om man dessutom sprider ut sitt sparande i dessa indexfonder genom att månadsspara så eliminerar man ytterligare lite risk genom att inte komma in dyrt vid ett tillfälle. Vill man eliminera ännu mer risk kan man ju köpa ETFer i olika valutor dessutom så slipper man lite av valutarisken.

Börsprofiler

Jag har nämnt mycket namn här i denna blog och för er som inte läst så mycket än så tänkte jag att Jonas Bernhardsson små korta “Börsprofil” artiklar kan vara intressanta för er. Den roligaste läsningen för oss svenskar är kanske just om Lennart “Aktiestinsen” Israelsson som började småspara för många år sedan och idag har byggt upp en stor förmögenhet. Han verkar dessutom vara en ganska rolig gubbe tycker jag!

Här är länkarna:
Benjamin Graham
Warren Buffett
Peter Lynch
Philip A. Fisher
Lennart “Aktiestinsen” Israelsson

Det finns även ännu mer intressanta artiklar och krönikor på: www.investeraren.se

Hoppas ni får nytta av dessa!