Aktiespararen analyserar Bahnhof
Det var en rejäl sågning längsmed fotknölarna som Bahnhof fick i senaste numret av Aktiespararen och det är inte direkt ett oladdat ord som man använder när man kallar Bahnhofs madeiraflytt för "fribyteri". Det är nästan så att jag börjar undra om analytikern är ideologiskt motiverad på något vis... Hursomhelst, om vi lämnar den biten därhän så är förstås skribentens farhågor om en eventuell skattesmäll för Bahnhofs del på grund av ett underkännande från Skatteverkets sida i högsta grad befogade. Givetvis går det inte att till 100% utesluta när systemet inte tillåter ett förhandsbesked om vad som är okej och inte. Däremot tror jag att risken överdrivs å det grövsta (något jag förstås kan få riskera att äta upp, men sticker man inte ut hakan ibland har man inget att göra på marknaden).
Vad det bottnar i för min del är att de personer som har tagit beslutet om utflaggning av privatverksamheten också är de som har mest att förlora på att det inte fungerar som tänkt ändå gör det, så säger det mig att 1) de har gjort en tillräcklig riskanalys 2) de anser att förfarandet är korrekt. I samband med detta konsulterades också två olika revisorer som båda godkände upplägget. Jag antar också att det finns ett flertal "prejudikat" som visar att detta är en acceptabel väg att ta.
I likhet med Aktiespararnas representant på årsmötet i våras har också skribenten en del synpunkter på olika redovisningstekniska frågor kring Bahnhof.
Om Bahnhof (och inte endast K.N Telecom) för 2010 hade upprättat en koncernredovisning, vilket dåvarande VD - som strax sparkades - i niomånadersrapporten hade lovat göra, skulle resultateffekten ha uteblivit, och eget kapital skulle inte ha varit 48 utan 11 miljoner kronor. Fritt eget kapital skulle inte ha funnits. Efter nio månader i år hade eget kapital i koncernen, tack vare positiva resultat, ökat till 27 miljoner kronor.
Om vi bortser ifrån den ganska patetiska insinueringen kring varför Anna Mossberg fick lämna VD-posten och koncentrerar oss på vad skribenten faktiskt kritiserar så verkar han ha inte ha någon förståelse för vilka tillgångar som faktiskt ligger bakom balansräkningen. Kundstocken var inte upptagen till något värde tidigare, men det är inte tillåtet att överlåta tillgångar till ett dotterbolag till underpris (något skribenten inte verkar vara inbegripen med när han angående att transaktionen uppgick till 37 miljoner kronor skriver "trots att det är en intern försäljning till ett dotterbolag ingår beloppet i Bahnhofs resultat för 2010"). Om kundstocken varit upptagen på balansräkningen som den är hos andra bolag i branschen så hade givetvis försäljningen gjorts till vad värdet var upptaget till på balansräkningen. Den här lite lustiga effekten är alltså en konsekvens av Bahnhofs konservativa redovisning - inte något ljusskyggt sätt att "rädda" årsresultatet.
Att fritt eget kapital inte skulle ha funnits känns inte heller speciellt relevant eftersom en titt på kassaflödet från januari 2010 till januari 2011 gör klart att utrymmet för den utdelning som beslutades knappast kan ifrågasättas. Nu erkände Bahnhof vissa brister i redovisningen och lovade att jobba vidare på den biten, bland annat i form av rekryteringar. Så en poäng hade förstås både Aktiespararnas representant på årsmötet och skribenten i det avseendet.
Däremot tycker jag att det är ganska tråkigt att se att det mesta som skribenten tar upp kommer ifrån denne årsmötesrepresentant, som vid sitt enda inlägg när den faktiska verksamheten i bolaget diskuterades undrade hur man rent praktiskt kunde leverera internet ifrån en ö. Ifall organisationen skickar en så uppenbart ignorant representant till årsmöten, som sedan dessutom starkt influerar den tjänst till medlemmarna som deras analyser ändå är, undrar jag om de egentligen uppfyller sin tänkta funktion. Det gör i alla fall mig ganska tveksam till det.
Bahnhof Q3
Det finns en del att kommentera kring Bahnhofs delårsrapport. Några punkter:
- Det har hintats i olika sammanhang att köpet av Sting inte föll ut så väl som man hade hoppats på. När köpet, och apportemissionen som till hälften finansierade det, offentliggjordes var jag mycket skeptisk, i synnerhet eftersom aktien vid det tillfället kunde anses ordentligt undervärderad (runt 23 kr om jag minns rätt) och köpet därmed gjordes dyrare av användandet av en undervärderad valuta. Att man nu erkänner det misstaget får dock ses som ett styrketecken och min förhoppning är att man drar rätt lärdomar av det, det vill säga att man nu blir ännu försiktigare med förvärv - i synnerhet sådana som inte kan värderas baserat på befintlig omsättning och kassaflöde - och mer obenägen att använda den egna aktien som betalningsmedel.
- Den här bloggen är som många läsare säkert vet väldigt skeptiskt inställd till prognostiserande. Jag ser inte poängen med Bahnhofs prognosgivande och har påpekat detta för ledningen i företaget. Detta är ingen stor sak men även förra året fick man revidera prognosen under året, då man minskade omsättningsmålet men ökade resultatprognosen. I år fick båda minskas.
Att marginalen skulle gå ner från 15% över tid hade jag förväntat mig, dock är det förstås tråkigt att det sker redan i år. Det reflekterar förmodligen en hel del engångskostnader med bland annat emigreringen av privatverksamheten samt utvecklandet av telefoniplattform, men marginalpressen på privatsdan bör verka negativt framöver även när dessa kostnader inte påverkar Bahnhof längre. Vad det gäller omsättningsmålet verkar man ha räknat alltför optimistiskt med både kundintag och lättintegrerade förvärv, vilket indikerar att prognosgivningen inte varit tillräckligt realistisk. Ska man bedöma den reviderade prognosen så verkar den indikera ett fortsatt starkt kundintag under första månaden av Q4 med tanke på att den förutsätter en omsättningsökning med nästan 10% och en resultatökning (ebit) med 30%, givet att man inte nedreviderat prognosen till fortsatt överoptimistiska nivåer.
Hursomhelst önskar jag att Bahnhof slutar ge prognoser. Det riskerar allra helst nu med optionsprogram på plats att ge skeva incitament till ledning att trixa med siffror för att uppnå satta mål och undvika kurspåverkan som kortsiktigt kan sänka värdet på optionerna innan teckning och därmed omintetgöra arbitragevinster i att teckna aktier och sedan sälja över marknaden. Uppenbarligen (vilket bevisas av gårdagens kursfall på 8%) har marknaden börjat lägga vikt vid bolagets prognoser, så en sådan hänsyn måste tas. Dessutom uppfyller inte heller prognoserna sitt syfte särskilt väl om de måste revideras titt som tätt, oavsett åt vilket håll det sker.
- Att kundinflödet tagit fart igen i så stor grad är en otroligt positiv överraskning. Även om företaget förklarade första halvårets svagare kundinflöde med organisatoriska problem vågade jag inte riktigt tro på det. Stadsnätsmarknaden börjar så sakteliga att mogna och jag trodde att minskningen av kundinflödet åtminstone till viss del reflekterade detta. Kanske underskattade jag säljavdelningens betydelse för detta.
- Signalerna från företagssidan verkar trevliga och att satsa på managed hosting känns givet med den ytterligare inlåsningseffekt det ger, allra helst om det sköts bra. Rent finansiellt finns det inte mycket att ta på här för en utomstående, men det hela ger mig i alla fall bra vibbar.
- Kassaflödet ser väldigt bra ut. Kan Q4 och Q1 tillsammans bringa in lika mycket som Q3, det vill säga cirka 20m, bör inte utdelningsmålet vara några som helst problem att hålla sig till. Kanske kan till och med mer än 50% av vinsten delas ut, beroende på hur företaget prioriterar investeringsmässigt. Huvudägarens kommentar pekar också åt det hållet, för nog kan det inte vara årets förhållandevis magra direktavkastning som de menar när de beskriver den som "god"?
Bahnhofs aktie, med god tillväxt och direktavkastning, är en trygg hamn för långsiktiga investerare.
Även i Q2-rapporten talade man sig varm om utdelningar, så jag förväntar mig nu en kraftigt utökad utdelning till våren. Med hänsyn tagen till företagets behov bör detta peka på en hyfsat stabil kapitalbindning och därmed fortsatt goda kassaflöden. Trevligt.
Uppdatering: Upptäckte en märklig sak med det för året prognostiserade resultatet efter skatt. Där har man räknat med full svensk bolagsskatt trots att man under Q3 verkar betala ungefär 22% i skatt. Med tanke på att prognoserna framförallt fokuserar på ebit ser jag inte riktigt syftet med detta, men givet att man når omsättningsmålet kommer man automatiskt att nå ett högre nettoresultat före bokslutsdispositioner (blir pro forma i och med att man får anta att de fonderar en del av vinsten även i år för att skjuta upp skattebetalning) än prognosen ger sken av.
TTM p/e är nu drygt 10 vilket är rätt lågt jämfört med de senaste åren.
Bahnhof och Madeira
I och med PIIGS-problemen sätts nu allt större press på Portugal och i förlängningen på Madeira, som verkar ha extra stora budgetproblem (tipstack till signaturen essingen på Avanzas forum). Detta leder förstås till prat om höjda skattesatser för få bukt med problemen. Jag har inte lyckats hitta någon vidare information om exakt hur viktiga offshoreverksamheterna är för Madeiras ekonomi mer än att att deras servicesektor numera är större än jordbrukssektorn, men detta får antas innefatta den ansenliga turismen. Beaktas ska dock att Madeiras bnp/capita är ansenligt högre än Portugals, vilket får mig att förmoda att offshoresektorn är av stor betydelse för ön som fram till för några decennier sedan var fattigare än fastlandet.
Varför är nu detta relevant? Jo, för Bahnhofs del är ju hotet en markant ökad moms, men ifall närvaron av utländska företag är kritisk för Madeira är just det en av de sista sakerna som man kommer att vrida åt tumskruvarna rejält på. Man är således fast i ett Moment 22 och även om fastlandet skulle vilja införa drakoniska besparingskrav på ön, så gör det knappast någon nytta att komma med krav som är kontraproduktiva i det att de driver ut företag ur området och istället minskar de offentliga intäkterna över tid.
Min uppskattning är att en ökning av skattetrycket med en procentenhet ger ungefär 1 miljon mindre på sista raden för Bahnhof. Vad som kan verka till Bahnhofs fördel är att konkurrenter som eventuellt funderar på en flytt kan bli desto mer tveksamma av det osäkra politiska läget, vilket bör kunna få en dämpande effekt på prispressen på marknaden. Konservativt sett bör vi dock anta en normaliserad intjäning efter skatt på åtminstone 3-4 miljoner mindre från privatsidan (givet oförändrad kundstock) mot vad vi har i dagsläget, både på grund av konkurrensfaktorer och risken för ändrad lagstiftning.
Imorgon kommer företagets Q3-rapport så i ämnet Bahnhof lär det som vanligt inte bli tyst på bloggen.
Hur förvärv påverkar kassaflödet
Ett företags kassaflöde brukar ofta anses som en mer ”ärlig” bild av hur verksamheten mår. Som med de flesta sådana former av klyschor finns det ett uns av sanning bakom det. Oftast är det mycket enklare att mixtra med olika poster i resultaträkningen än det är i kassaflödet. Men det finns fall där kassaflödet blir artificiellt boostat, och det är hos företag som är serieförvärvare.
Vi kan använda det närmsta exemplet som finns tillhands för den här bloggen för att åskådliggöra detta, nämligen Alltele. För första halvåret 2011 redovisar man ett kassaflöde från den löpande verksamheten om tkr 41 821 (27 242). Omsättningen låg på 243 078 (171 136). Som en jämförelse hade Bahnhof ett kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital om 22 349 med en omsättning på 148 253. Samtidigt ligger EBT på 5847 respektive 18 773 (eftersom de kommer att ha markant olika skattesatser för året använder jag resultatet före skatt av jämförelsehänsyn). Båda företagen har dock negativt kassaflöde under perioden efter att finansierings- och investeringsbiten är tagen, även om man tar hänsyn till den givna utdelningen.
Hur kan det komma sig att det är så stora skillnader i kassaflödets andel av omsättningen för de båda företagen samtidigt som förhållandet mellan resultat och omsättning är det omvända? Anledningen till det står att finna i posterna på de nedre raderna i kassaflödesanalysen.
Allteles kostnader för investering i immateriella anläggningstillgångar (det vill säga förvärv av företag och kundstockar) hamnar på raden under kassaflödet från den löpande verksamheten och belastar förstås inte denna. Däremot kommer kassaflödet och fordringar från de kunder som man övertagit att direkt gå in i den löpande verksamheten. Framförallt med kundfordringarna blir obalansen väldigt tydlig: kostnaderna som tagits för dessa fordringar har tagits av en annan entitet (det vill säga det nu uppköpta företaget före uppköpet) och således finns inget korresponderande utflöde i kassaflödesanalysen. Fordringen går därför rakt in i kassaflödet utan att kostnaderna för försäljningen syns där. Förvärvar man då många företag över lång tid får man kontinuerligt den här typen av boostar och kassaflödet från den löpande verksamheten blir aldrig normaliserat. Följaktligen är den faktiska kvaliteten på intjäningen i kärnverksamheten hos serieförvärvare otroligt svår att utröna.
Innan vi kommer ner på de nedre raderna är alltså allt detta ”gratis”. Om det inte är så att man emitterar aktier för att finansiera sitt köp, förstås. Då det blir ”gratis” för hela verksamheten utöver eventuella emitteringskostnader. Förvänta er alltså en rejäl boost i kassaflöde/omsättning-ration i Allteles Q3-rapport efter att förvärvet av Ventelo, vilket kan medföra upp till 25% utspädning, har fått full effekt.
Avslutningsvis kan man fråga sig hur korrekt det är att lyfta fram kassaflöde från den löpande verksamheten på första sidan i sina rapporter när hela ens affärsidé bygger på att växa genom förvärv. Då kan man tycka att förvärvens kostnader rimligen borde vara en naturlig del av verksamhetens kostnader, varför dessa borde visas väl så tydligt. Men det ser förstås inte lika snyggt ut.
Bahnhof Q2
På det stora hela var Bahnhofs kvartalsrapport en trevlig läsning. Dock finns det en del saker som bör kommenteras.
Det mest iögonfallande är förstås att kassaflödet är negativt. Förra året var det investeringstunga kvartalet Q1, i år inföll det istället under det andra kvartalet med fortsatt utökning av infrastrukturen. Kassaflödet för året beräknas dock bli positivt. Ifall vi antar att det fria kassaflödet för de nästkommande tre kvartalen ungefär kommer att motsvara Q1 kommer man att ha ungefär 30 miljoner i kassan när det är utdelningsdags nästa gång. I så fall kan man nog dela ut 50% av den prognostiserade vinsten för 2011 (37m givet mitt schabloniserade skattetryck om 20%).
Detta betonas ytterligare av huvudägarnas halvlöfte om att infria utdelningsmålet. Givetvis kan dessa beräkningar gå i kras av eventuella förvärv, men med dagens marknadsvärde motsvarar en sådan utdelning 5,6% i direktavkastning, vilket inte är alls illa för ett tillväxtbolag med förhållandevis stora investeringsbehov.
Även denna kvartalsrapport fortsätter att bekräfta trenden att det är företagssidan som är den verkligt intäktsdrivande delen av verksamheten både i form av en väldigt hög tillväxt och på grund av de förhållandevis stora marginalerna. 40% växte man jämfört med Q2 2010, vilket får betraktas som smått otroligt. Dock tycker jag att man får akta sig för en eventuell framtida överetablering i det fall att man framöver fortsätter utöka sina befintliga serverhallar eller bygger nya. Att ifall den enorma tillväxten i branschen plötsligt avtar, på grund av teknologiska framsteg vad det gäller lagringskapacitet eller helt enkelt bara en mättnad av marknaden, sitta med en halvtom serverhall med förhållandevis stora fasta kostnader måste vara ett mardrömsscenario.
Som utomstående är det förstås omöjligt att värdera de riskerna bättre än någon branschkunnig, men devisen att alla tillväxtmarknader slutar i bubblor/övervärdering finns av en anledning. I fallet med hosting, där företagen tar stora kostnader upfront för en senare stor avkastning marginalmässigt kan den effekten bli extra stor. Det är bara att jämföra med alla de extremt dyra investeringar i fiber som skedde under 90-talet till kostnad av en mängd konkurser, för att finna en någorlunda relevant parallell inom ett närliggande område. Hursomhelst finns här en betänklig osäkerhetsfaktor ifall man fortsätter utöka hostingverksamheten i samma takt som tidigare. Dessa investeringar kan möjligen "säkras" med hjälp av joint ventures tillsammans med kunder och/eller konkurrenter, vilket vore en betydligt säkrare väg att gå om än på viss bekostnad av uppsidan. Vad det gäller detta är förstås Karlungs nya projekt med modulära lösningar, vilket löser problemet med överetablering elegant, en potentiell lösning, men hur pass kostnadseffektivt och nära i tiden detta är återstår att se.
På privatsidan är historien en annan. Kundtillväxten sviker en smula och netto vinner man endast 1422 kunder under Q2, vilket är lägre än på mycket länge. I och för sig har heller inga kunder förvärvats under kvartalet och Q2 har de senaste två åren också varit förhållandevis svagt, förmodligen på grund av semestern. Q2-2010 växte man med 2489 kunder vilket endast motsvarade knappt 12% av det årets totala kundtillväxt medan man Q2-2009 växte med 3114 kunder (varav 650 förvärvade), vilket motsvarade knappt 21% av totalen för 2009. Däremot kan vi nog vara ganska säkra på att totaltillväxten på privatmarknaden i och med stadsnätens allt större penetration kommer att fortsätta avta. Visserligen finns det en del ljuspunkter såsom att Göteborg snart kommer att öppnas upp i större omfattning, vilket säkerligen kommer att ge Bahnhof en ökad kundtillströmning. Men överlag kommer förstås Bahnhofs tillväxt i Sverige att konvergera mot befolkningstillväxten över tid, även om man länge än kan fortsätta växa mer än totalmarknaden.
Bahnhof själva verkar lägga en del av skulden för den "lilla" tillväxten på sig själva och menar på att man "blottat strupen" under processen med utlandsflytten och försöker råda bot på detta med både riktade satsningar och priskrig. Tillsammans med priskrigandet samt den vinkning om att konkurrenter eventuellt tittar på att flytta ut verksamheten till lågskatteland också ("här har efterföljande bolag en resa kvar att göra") ges en aning om att bolagets vinst står inför marginalpress på privatsidan inom en snar framtid.
Allt som allt finner jag ingen anledning att revidera min syn på Bahnhof med anledning av den här rapporten.
God natt, börsen
Den rubriken läser jag på DI. "Analysen" som följer är lite tekniskt mumbo-jumbo som avslutas med att det är farligt att äga aktier. Tidigare verkar konsensus bland marknadsprognostisörer ha varit att börsen kommer att vända upp vad det lider. Att ljudet i skällan har ändrats tar jag som en klar kontraindikator. Nu är förmodligen tiden bättre att köpa marknaden i stort än på länge. Givetvis är det inte en rekommendation åt något håll, allra helst eftersom jag inte äger indexfonder. Däremot ser också de aktier som jag följer attraktivt värderade ut.
Bahnhof handlas idag ner mot 30, en nivå kontra årsvinsten som är lägre än när jag köpte aktien för första gången för ganska exakt 2 år sedan. Vad har förändrats sedan dess? Tillväxten har avtagit ganska markant, Q1 2011 växte man bara 30% kontra motsvarande period 2010. Jämfört med tillväxttal som tidigare rörde sig i trakterna runt 50% är det förstås en stor skillnad. Likväl har jag svårt att tro att den skillnaden gör Bahnhof till ett mycket sämre case än då. Man har trots allt överträffat mina förväntningar kontinuerligt sedan dess. Jag sitter lugnt i båten.
Detsamma gäller mina övriga innehav. SHB handlas till p/e 10, Avanza runt årslägsta på p/e 17 (och har börjat återköpa aktier!), Berkshire börjar närma sig en värdering runt p/bv på 1 och så vidare. Nu är också tiden att med ett öppet sinne göra sig bekant med de företag som straffas extra hårt av marknaden. Kom ihåg att fallande priser odelat är positivt för den som är nettoköpare av aktier. Då jag inbillar mig att den absoluta majoriteten av min läsekrets är långt ifrån pensionsålder, uppmanar jag er alla att välkomna kriser och försämrat förtroende för aktiemarknaden. Eller för att använda Buffetts i många fall överanvända klyscha:
Be fearful when others are greedy, and be greedy when others are fearful.
Jag är nu tillbaka i Sverige och kommer att fortsätta med mina djävulens advokat-poster framöver, även om det i takt med marknadsnedgångarna blir svårare och svårare. Jag hoppas kunna skriva en och annan rad om lite andra bolag än de jag redan äger också, något som jag vet har varit en bristvara på bloggen. Förklaringen till det är till viss del lathet och till viss del att inte många aktier har varit speciellt intressanta på ett tag.

