Värdeinvesteraren
5May/121

Lite om Bahnhof Q1 och intervju med Charlie Munger

Posted by gilmour

Den här veckan har jag prioriterat golf i vårvädret framför läsande och skrivande, så därför har uppdateringarna blivit lidande.

Fast ärligt talat var det inget speciellt uppseendeväckande med vare sig Bahnhofs eller Homemaids rapport. Vad det gäller Bahnhof har vi ju egentligen vetat i förväg att vinstnivån skulle bli mycket skral i Q1. Kostnaderna är fortsatt höga och det återstår att se hur lyckosam man blir i att få ned dessa och hur snabbt det sker. Omsättningen är i årstakt i dagsläget inte alls långt ifrån prognosen för helåret, om man nu trots allt ska förhålla sig till den på något vis, och där verkar det således finnas utrymme att överraska på uppsidan, allra helst med öppnandet av den nya serverhallen i åtanke. Troligtvis kommer man att få ökad churn i och med flaggningarna om prishöjningar på stadsnätssidan, men man får betänka att den omsättningen är av betydligt lägre kvalitet än den som kommer in från försäljning av serverplatser och dylika tjänster. Dessutom gör det ingen människa gott att bibehålla omsättningsnivån om man genererar förlust på affären.

Hursomhelst, det är de närmast kommande kvartalen som är de mest intressanta för Bahnhofs del.

Avslutningsvis, en sprillans ny intervju med Charlie Munger.

19Apr/123

Universal Telecom har nu sin hemvist i Luxemburg

Posted by gilmour

Från och med 1 april - då den nya högre momssatsen började gälla på Madeira - agerar nu internetoperatören Universal Telecom (som helägs av Allteles storägare Mark Hauschild) ifrån Luxemburg. Bahnhof valde som bekant det billiga alternativet att flytta till Azorerna, men om/när momssatsen höjs även där, så har vi en fingervisning om vart nästa flytt kan bära hän. Momssatsen i Luxemburg ligger på 15%.

Universal Telecom friades 2008 från att betala den dubbla moms som Skatteverket påfört dem efter att bolaget 2001 överfört sin privatkundstock till Madeira.

Tagged as: 3 Comments
1Mar/120

Ytterligare kommentar Bahnhof

Posted by David

I och med att även jag har en relativt stor del av portföljen i Bahnhof, känner jag mig ämnad att kommentera en del ytterligare saker från och i samband med bokslutskommunikén.

Till att börja med vill jag vara mycket tydlig med att resultatet som rapporteras är fruktansvärt dåligt. Det är uppenbart så, att företaget har svåra problem att kontrollera kostnaderna. En sak som är alarmerande med detta, är att det (i och med att företagsverksamheten torde gå bättre än någonsin med fyllda serverhaller osv.) implicerar att privatsidan för närvarande inte tjänar pengar. I min värld, och vid mina initiala Bahnhofköp, såg jag denna del av verksamheten som den mer stabila. Hur det går att tappa kostnadskontrollen på denna typ av verksamhet är för mig underligt.

En annan poäng, är att vår kommunicerade skeptisicm beträffande förvärv visat siga vara befogad i detta fall. Kostnaderna för Stingförvärvet är inte i närheten av att vara 17 MSEK. Med tanke på hur mycket pengar som fortsatt att investeras i verksamheten för att få telefonidelen rullande så har det förvärvet, utöver omotiverad utspädning, kostat många miljoner.

Jag vet inte hur man ska tolka prognosen för 2012. En kommunicerad kraftig nedgång av den förväntade marginalen implicerar, i min värld, att man inte får kontroll på kostnadssidan under året eller att företagsmarknaden förväntas kylas ned. Jag tror att prognosen är pessimistisk till sin natur, och att det finns utrymme för Bahnhof att överraska positivt från denna. Detta förutsätter dock att ledningen är beredda att osentimentalt skära bort sjuka delar av verksamheten eller kostnader hänförliga till dessa.

Så vad har detta för implikationer för mitt innehav? Till att börja med kan jag konstatera att en så här dålig rapport inte fanns i min föreställningsvärld. Vinstvarning borde vara på plats för en så kraftig avvikelse. Jag har kraftigt reviderat ned min uppfattning om vad jag uppfattar vara det innestående värdet för Bahnhof, men ser fortfarande företaget som undervärderat. Lite siffror att luta sig tillbaka på kan vara dessa:

Bolaget har en kundstock på runt 100 000 kunder. Vid förvärv av kundstockar inom Bahnhofs verksamhet, brukar prislappen ofta starta kring 1 000 SEK per kund. Att en internt upparbetead kund skall vara värd åtminstonne lika mycket som en förvärvad torde vara solklart, och ett värde på kundstocken om runt 100 MSEK är i mina ögon rimligt. Att sälja kundstocken torde inte vara aktuellt, men med ett börsvärde på 250 MSEK och en fungerande företagsverksamhet samt en hel del investerad infrastruktur så är den faktiska nedsidan i mina ögon relativt begränsad.

Bolaget tjänar trots allt 25 MSEK efter skatt för år 2011. Jag tycker det vore mycket konstigt om inte en rimlig marginal inom privatmarknaden skulle vara uppnåelig (med rimlig menar jag netto > 5%), och i det fallet torde 25 MSEK efter skatt vara i det lägre spannet av vad bolaget kan förväntas ha som inneboende intjäningsförmåga.

Mina tankar i cliffnoteform nedan.

Är jag glad över rapporten? Nej.
Finns det orosmoment? Ja.
Är marknadens reaktion på Bahnhofs rapport rättvis? Ja.
Beaktat det ovanstående, är priset på Bahnhof värt risken? Ja.

Förhoppningsvis tillför jag någonting med denna analys. Endast i undantagsfall kommer jag att kommunicera mina köp- och eller säljbeslut via bloggen, men jag kan tydliggöra att jag inte ämnar att sälja mina Bahnhof till dessa prisnivåer, givet att nyhetsläget inte markant förändras.

I dagarna har jag gjort en annan försäljning, om denna får ni läsa förr eller senare.

Mvh David

Tagged as: No Comments
28Feb/1216

Bahnhofs bokslutskommuniké

Posted by gilmour

Efter idel positiva rapporter från våra portföljinnehav här på bloggen kom Bahnhof igår ut med en riktig besvikelse. På grund av kostnader som man får anta är relaterade i mångt och mycket till tv- och mobilsatsningarna samt, får man anta, byggnationen av den nya datorhallen som förväntas öppna i sommar såg sista raden inte alls bra ut i Q4. Rörelsens kostnader ökade med över 9m från Q3 samtidigt som personalkostnader också gick upp från 10m till 15m. Personalkostnaderna är dock säsongsmässigt höga i Q4 och inget att höja på ögonbrynen för i relation till omsättningen jämfört med tidigare års Q4. Samtidigt ökade intäkterna med 8m, vilket är nästan 10% från kvartal till kvartal och därmed en bra siffra. I rättvisans namn ska också nämnas att man i vanlig ordning gjorde större avskrivningar i Q4 än Q3, vilket förstås också får en effekt på sista raden.

Vad det gäller vidareflytten för att bibehålla skattesatsen kan jag inte bedöma klokheten i ett sådant grepp. Det medför säkerligen en del kostnader men ifall det leder till en uthålligt lägre skatt är det så klart en bra idé. Jag har inte lyckats hitta någon bra information om Azorernas finansiella situation (min portugisiska är tyvärr en smula rostig) och kan därför inte göra en rimlig bedömning av hur sannolikt det är att en höjning sker även där. Oavsett finns det väl en viss risk att Portugals situation är så pass svår att att regeringen på fastlandet kommer att sätta politiskt tryck på Azorerna att höja sina skatteintäkter oavsett hur Azorernas egna finansiella situation ser ut.

I övrigt hade jag räknat med en utdelningen i storleksordningen 60-70 öre, vilket säkert hade infallit om resultatet hade sett ut som jag förväntade mig i Q4. Nu landar istället utdelningen på 50 öre. Förhoppningsvis kan man under året öka korsförsäljningen så att tv och mobil inte fortsätter agera sänke alltför länge samtidigt som öppnandet av de nya serverhallarna håller nuvarande tidsplan. I så fall är antagligen den satta prognosen konservativ (ja, vad vi tycker om prognostiserande är känt sedan gammalt). Ifall man åter kan få lönsamhet på privatsidan finns det ingen anledning till att man inte ska kunna återgå till historiskt sett relativt höga marginaler. Verksamhetsprofilen är trots allt betänkligt mer inriktad mot företagssidan idag än för ett par år sedan och där är också marginalerna avsevärt högre än på privatsidan.

Tagged as: 16 Comments
20Feb/121

Bahnhof och Madeira 2

Posted by gilmour

Jag skrev ett inlägg om osäkerheten kring Bahnhofs madeiraflytt i oktober och nu verkar det som att att man klubbat ännu en höjning av momssatsen, upp till 22%, vilket förstås är en negativ nyhet för Bahnhof. Kanske var jag en smula optimistisk över situationen i oktober och trodde att austerity measures inte skulle bli så stora. Vad jag kanske inte lade tillräckligt mycket vikt vid var att det ligger i alla aktörers intresse (utom Madeiras, men de har inte mycket att säga till om) att momssatsen "harmoniseras" med resten av EU. Det är en trend som har pågått ett bra tag att områden som i någon mening sticker ut vad det gäller skattesatser och ekonomisk lagstiftning leds in i fållan. Skuldkrisen ger ytterligare kraft åt sådana strömningar.

Detta kommer så klart att kosta Bahnhof några miljoner om året, men kanske finns det ett ljus i tunneln i historien för företagets del. Momssatsen är fortfarande 3 procentenheter lägre än i Sverige och givet att man (nu när flyttkostnaderna är tagna) har samma kostnader för att driva företaget på Madeira som om man fortfarande vore lokaliserade i Sverige så har man ändå en kostnadsfördel gentemot konkurrenterna. Tidigare fanns det en viss risk att konkurrenterna helt enkelt följde efter och omintetgjorde denna fördel, men denna risk får nu betraktas som avsevärt mindre.

Sista ordet är nog inte sagt än i denna följetong.

Tagged as: 1 Comment
3Jan/120

Del 2 – 2009

Posted by gilmour

I början på januari 2009 fick jag in pengar från Tanganyika-affären på mitt konto och satte en del av detta i ett liknande arbitrage i rederiet Broström, som hade fått ett anbud av Maersk. Det verkade vara ett i alla avseenden tämligen säkert case. När ett så oerhört mycket större företag som Maersk köper upp ett relativt litet som Broström försvinner mycket av oron som ibland finns kring uppköpssituationer. Att myndigheter ska ha invändningar av antitrustkaraktär blir oftast mindre sannolikt samt att finansieringsbekymmer knappast lär dyka upp. I Tanganyikas fall var det kinesiska staten som ytterst stod som garant för finansieringen (huvudägare) medan Maersk förstås är ett av de största företagen i världen i sin bransch och det 147:e största av alla i världen (2010).

Vad det gäller arbitraget i Broström var spreaden mindre men tidshorisonten kortare. Snittiden för mitt innehav blev 10 dagar och jag gjorde dryga 3% på affären., vilket förstås icke-riskjusterat blir över 100% i annualiserad avkastning, något jag förstås inte förväntade mig att göra i snitt på affären* . Hursomhelst var det nog även utan lyxen att kunna titta i backspegeln en bra affär, även om jag inte lyckades göra det med någon extremt stor andel av portföljen (~10%) både på grund av halvdålig likviditet och uppbundna tillgångar.

Senare i januari fick jag också köpt en hel del PA Resources-konvertibler, vilket jag har skrivit ett långt inlägg om här, så låt mig inte uppehålla er vid det igen.

Under våren gjorde jag en hel del köp, bland annat Berkshire Hathaway och mer Handelsbanken till 90 kronor, vilket mitt under den brinnande finanskris får anses vara årets ”bäst” tajmade köp. Jag gjorde också ett annat köp som visar på min relativa oerfarenhet som investerare, vilket var en investering i Rederi AB Transatlantic, RABT. Ett annat rederi alltså, men den här gången som en långsiktig investering. Jag hade tittat på deras historiska siffror samt deras balansräkning och tyckte mig finna säkerhet i detta. Men icke, deras flotta var ganska gammal (och flera av fartygen enkelskroviga, vilket med hänsyn till oron för oljeläckage är rena dödsdomen för dem på andrahandsmarknaden) och hursomhelst är värderingarna av fartyg efter år av högkonjunkturer och måhända lite för långsam nedskrivning av tillgångarna inte mycket att lita på.

Självklart var jag inte kompetent att värdera RABT:s flotta, men att döma av pengablödandet sedan dess borde den inte ha värderats till över skrotvärdet. Jag ser i den här affären något av en parallell till Warren Buffetts köp av Berkshire Hathaway – en investering i en kapitalintensiv bransch med dålig och slagig avkastning på eget kapital. I mitt fall var det förstås ännu värre eftersom jag verkligen inte förstod branschen, något Buffett säkerligen gjorde men ignorerade med hänsyn till företagets tillgångar.

Under våren sålde jag också mina H&M-aktier till 330 kronor (före split). Därefter följde en lite mindre intensiv tid då jag, förutom ett köp av Castellum-aktier, slutade handla aktier allt eftersom börsuppgångarna från vårens bottennivåer fortsatte. När jag hittade Bahnhof i slutet på juli fick jag dock börja köpa igen. Aktien handlades till multiplar som i paritet med övriga börsen men växte med 50% per år vid tillfället.

Hela bolaget kostade under 100 miljoner kronor och verkade gå mot runt 10 miljoner efter skatt i årsvinst samtidigt som man växte starkt i kundantal (för 2,5 år sedan var företagets profil väldigt mycket mer lutad mot privatsidan än den är nu). Det var helt enkelt väldigt billigt, men detta berodde i mångt och mycket på den då usla likviditeten i aktien. Många har klagat på likviditeten hos småbolagsaktier idag, men Bahnhof under den här tiden var sällsamt illikvid för att vara ett välmående, vinstgivande företag, vilket förstås berodde på att så många aktier hade varit i huvudägarnas händer så länge. Hursomhelst lyckades jag köpa en del aktier till runt 10 kronor, men jag fortsatte bygga på positionen under hösten då aktien stadigt steg hela tiden – kanske en effekt av ägarspridningen under våren men säkerligen också av fortsatt bra resultat – något som var psykologiskt svårt trots att jag var så övertygad om företagets kvaliteter.

Under sensommaren och hösten sålde jag mina innehav i PA Resources, Berkshire Hathaway och Transatlantic. PA Resources blev en väldig framgång trots att jag nu hade upptäckt företagets uppenbara trovärdighetsproblem, medan Berkshire Hathaway hade gett mig 40% uppgång i dollar men avsevärt mycket mindre i svenska kronor. RABT hade gett en smärre förlust men det innehavv tillsammans med PA Resources-positionen var båda mycket lärorika för mig. De lärde mig rent praktiskt något jag hade vetat tidigare i teorin: att hålla mig till saker jag faktiskt kunde göra någorlunda bra bedömningar av. Rederier och oljebolag med tveksam intjäningshistorik och problem med trovärdighet hos ledningen tillhörde inte den kategorin.

Vid den här tiden sålde jag också av alla mina fonder och valde att modellera om hela portföljen till aktiv investering. Dessutom köpte jag in mig i Swedish Match, vars stabila kassaflöden, otroliga marknadsposition och aktieägarvänliga policies verkade undervärderas av marknaden till priset 153 kronor.

*Bra lathund här. Vad man får göra är helt enkelt att helt subjektivt försöka värdera olika faktorer såsom sannolikheten för högre bud, hur mycket man förlorar på en misslyckad affär, hur lång tid det tar innan man får sina pengar i snitt vid en lyckad affär och sätta in detta i en Kellyformel, sedan kan man mer eller mindre ignorera allokeringen som formeln ger på grund av risk of ruin och Warren Buffetts regel nr 1 och 2. Det intressanta är snittavkastningen och ifall den möter ens avkastningskrav.

12Dec/110

Bahnhofs kundtillväxt ökar

Posted by gilmour

Som ni kanske har sett etablerar sig nu Bahnhof på privatmarknaden i Oslo. Nyheten i sig är både väntad och trevlig men det mest iögonfallande med nyheten står redan i ingressen.


Bahnhof är i dag Sveriges största operatör i öppna stadsnät, en pågående satsning som i dagsläget ger fler än 100 000 hushåll tillgång till integritetsmärkt internet.

Från utgången av Q3 har man alltså till den 9 december ökat kundstocken med minst 6249 kunder, en ökning med 6,7%. Kundökningen kommer med andra ord sannolikt att överträffa det i avseendet mycket goda Q2 (6059 st) med råge ifall vi tar med i beräkningen att erbjudandet i Oslo är konkurrenskraftigt samt att det förstås är tre veckor kvar på kvartalet att vinna kunder även i Sverige. Att kundtillväxten fortsätter i så stor grad är en mycket god nyhet i ljuset av farhågorna om både pressad lönsamhet samt avstannad tillströmning av kunder.

Jag utgår också ifrån att marginalerna i Norge är något högre efter att ha sett prissättningen på de olika hastigheterna. Detta i och med att huvuddelen av kostnaderna för tjänsten tas i Sverige. Emellertid kan detta förstås pressas av lockerbjudandet om gratis internet till låg hastighet. Hur pass många kunder som faktiskt kommer att utnyttja gratiserbjudandet är väl mer tveksamt, betänkligt högre hastigheter går ju till med att få mobilt numera, men det kommer nog att kunna generera en del goodwill.

Tagged as: No Comments