Tankar kring Avanzas rapport
I och med att Avanza rapporterar nettoinsättningar samt handelsaktivitet månad för månad, blir det sällan några stora överraskningar när rapporter släpps. Resultatet för det fjärde kvartalet var i linje, eller eventuellt något under, mina förväntningar. I mycket korta drag tänker jag kommentera lite styrkor och svagheter jag ser kring Avanza som företag, med en inledande kort sammanfattning. För att tydliggöra till alla läsare, är Avanza i dagsläget ett av mina större innehav. En längre analys av enskilda faktorer som nämns i denna post kan komma att göras vid tillfälle, det här är mer en kort sammanfattande kommentar av läget.
Sett till helåret får ytterligare ett framgångsrikt år läggas till räkenskaperna. Att räntorna under året ökade från exceptionellt låga nivåer innebar att räntenettot ökade från 157 MSEK till 258 MSEK, vilket kompenserade för såväl ökade kostnader samt fallande fondprovisioner och courtageintäkter. Vinsten för helåret kunde därmed stiga, även om det samlade sparkapitalet minskade med 10% till 74.2 MRD SEK. Av 2011 års vinst på 10,28 SEK kommer 10,00 SEK att delas ut. Under året har även 1,0% av Avanzas totala antal aktier återköpts via börsen (se gilmours något skeptiska syn på återköp i praktiken här).
Styrkor
Nettoinflödet är fortsatt mycket gott. Samtidigt som global finansoro sprider sig och räntorna ökat, har Avanza lyckat generera ett Nettoinflöde under året på 6460 MSEK. Konto- samt kundökningen är även den fortsatt god, och satsningen på externa sparkapitalskonton har varit mycket populär bland befintliga kunder - och skulle även kunna fungera som en införselport för nya kunder. Avanzas affärsmodell samt exponering mot internetbaserat sparande ser fortsatt mycket positiv ut på sikt.
Svagheter
Även om Avanza under de senaste åren har upplevt ett kraftigt nettoinflöde, är det viktigt att erkänna att detta till viss mån måste förklaras av exceptionellt låga räntor. Amorteringar på hus- och bostadsrättslån är exceptionellt låga till följd av bland annat dessa låga räntor, och det är rimligt att Avanzas möjlighet att generera nettoinflöden likt de vi har sett under de senaste åren kan komma att påverkas negativt ifall bostadsmarknaden svalnar av och/eller räntorna ökar. Jag noterar att nettoinflödet under de sista tre månaderna är mycket knappt positivt på 120 MSEK. Det är oerhört svårt att utvärdera rimliga sannolikhetsscenarion kring nettoinflödena under korta tidsperioder, även om den långsiktiga trenden torde vara fortsatt god. Längre perioder av osäkerhet kommer att kraftigt påverka Avanzas vinsttillväxt framöver.
Mitt intryck av den nya VDn är gott, men jag ser inte på något sätt hur han skulle vara en uppgradering från den tidigare VDn Nicklas Storåkers. Jag har, tillsammans med gilmour, ofta diskuterat och visat skepticism mot extern rekrytering av ledande befattningspositioner. Detta redan innan jag fick reda på att Storåkers skulle lämna posten som VD för Avanza. Ingenting jag har läst eller hört har fått mig på andra tankar. Jag har svårt att se hur ett företag skulle ha en fördel av att göra sig beroende av extern kompetens, snarare än att använda den internt upparbetade. Detta är på inget sätt något personligt mot Martin Tivéus, det är bara det att jag är orolig för Avanzas framtid om de inte kan upparbeta den kompetensen han har internt. Och ifall de kan upparbeta den kompetensen internt, då oroar det mig att de inte tar tillvara på den.
För äldre poster som behandlar Avanzas affärsmodell se här och här.
Mvh David
Del 1 – 2008
Jag tänkte nu i samband med årsskiftet redogöra för min investeringskarriär hittills, i kronologisk ordning. Allting ifrån milstolpar och misstag till förändringar i mitt tänk, i den mån jag kan komma ihåg allt detta.
Min investeringskarriär började den 12 juni 2008. Då sålde jag av mina gamla roburfonder med avsikt att köpa Avanza Zero för hela kakan. Månaderna innan hade jag blivit alltmer uppmärksam på hur dysfunktionell hela fondbranschen var och hur omedvetna konsumenterna faktiskt var om vilka produkter de investerade i. En tidigare upplevelse, då jag efter att ha tjänat förhållandevis ansenliga summor för min ålder, varit hos en ”rådgivare” på Swedbank och blivit inskjutsad i olika tidsbundna fond-i-fond-konstruktioner (en av dem fick jag den sista utbetalningen ifrån så sent som i år) och att ha läst om EMH-teoretikers kritik av fondbranschens avgifter för ett jobb de faktiskt inte klarar av – att slå index – bestämde jag mig för att undvikande av avgifter var mitt största mål. En bok som trots sitt banala upplägg gjorde stort intryck på mig var The Coffehouse Investor, i vilken författaren Bill Schultheis gör processen kort med aktiemäklares och bankanställdas tips och rekommendationer och rakt av rekommenderar indexinvestering med så låga avgifter som möjligt för alla människor. En inställning jag fortfarande hyser stor sympati för.
Vid den här tiden lärde jag också känna David, som förvisso också förespråkade indexinvestering över vanligt fondsparande men förstås framförallt hade tagit intryck av Ben Graham skola. Innan detta saknade jag helt kunskap om finansmarknaderna, men efter månader av idog övertalning började även jag läsa på om Graham och Buffett. Idén att köpa 50 öre för en 1 krona slog mig som logisk, men att privatinvesterare skulle kunna göra detta var jag fortfarande inte säker på. David övertygade mig så småningom om motsatsen, bland annat genom att lära mig väldigt mycket om vad som kommit att bli en av våra bästa investeringar, nämligen Avanza. Efter att ha läst först The Intelligent Investor, sedan The Warren Buffett Way och efter det Peter Lynch och en hel del andra böcker var jag fast.
Under hösten köpte jag Avanza-aktier till ett snittpris om 75 kronor, men jag vågade inte lägga allt för mycket av mina ägg i samma korg och köpte även H&M till 247 kronor (före split) samt Handelsbanken. Allihop stod också i de kommande rapporterna, i enlighet med min kanske inte så extremt insiktsfulla analys, emot finanskrisens hårda tider väldigt väl intjäningsmässigt. Aktiernas pris skonades däremot inte i någon speciellt stor utsträckning, i synnerhet inte Handelsbankens. Eftersom jag inte var helt bekväm med min egen förmåga att analysera aktier köpte jag också Skagen Global och Kon-Tiki för mindre delar av portföljen, redan här alltså ett stort avsteg ifrån EMH-perspektivet.
Senare under vintern gjorde jag dessutom ett riskarbitrage i Tanganyika Oil, ihop med David, som vi trodde riskavvägt skulle ge någonstans runt 70% i annualiserad avkastning. Spreaden mellan budpriset och marknadspriset var högt på grund av den extrema marknadsoron och med det kollapsade oljepriset i åtanke låg farhågorna om att de kinesiska köparna skulle dra tillbaka anbudet som en våt filt över kursen. Affären försenades förvisso med en månad till efter nyåret, och spreaden ökade då ännu mer, men affären gick igenom och en 15-procentig vinst på dryga två månader från första inköpet kunde räknas hem. Faktumet att jag lade upp emot 20% av portföljen i det här arbitraget gjorde att jag stod emot marknadens nedgångar förhållandevis väl, trots min stora exponering mot large caps i fritt fall.
Strax innan årsskiftet bestämde jag mig också för att så sakteliga börja vikta om mot mer aktieinnehav, istället för att som tidigare ha portföljen indelad i en fast satt passiv del med fondinnehav och en aktiv del med aktieinnehav. Vid årsskiftet hade jag också fortfarande en kassaandel på över 30% - något som under nästa år tillsammans med i förhållande till portföljen ansenliga insättningar skulle komma att hjälpa mig ordentligt att avkasta desto bättre under 2009.
Varför återköp sällan är optimalt
Avanza utannonserade ju ett återköpsprogram för ett tag sedan och har sedan dess kontinuerligt köpt aktier över marknaden, i förvisso ganska små kvantiteter. Tills den 16:e augusti. Då upphörde man. Frågan är varför? Köpen har inte varit stora nog att på något sätt vara nära att göra slut på överlikviditeten, så det är inte anledningen. Kanske är skälet att man inte har haft tid, men det verkar krystat i och med att det knappast är något som kräver enorma resurser att administrera.
Oavsett vilket är det sällan återköpsprogrammen fungerar så väl som avsett. Ifall man håller återköpen stadiga över tid leder detta förstås automatiskt till att man köper fler aktier när aktien är billig än när den är dyr, vilket ger en bättre kapitallokering än utdelningar, eftersom det sker under en längre period och därmed drar nytta av det löpande kassaflödet. Tyvärr är det en konstruktion som fungerar bättre i teorin än i praktiken. Många undersökningar pekar på att företag använder återköp oftare när priserna är höga än när de är låga, vilket indikerar att antingen felaktiga motiv (understödja priset exempelvis på grund av optionsprogram) eller psykologiska aspekter (att man helt enkelt inte vågar återköpa när det ser mörkt ut på marknaden) är ett stort problem.
Det finns en del företag som oförtrytligt fortsätter med sina syntetiska återköp oavsett omvärldsfaktorer, till exempel Swedish Match. Men de är få, och i Swedish Matchs exempel är den psykologiska aspekten förmodligen väldigt negligerbar för ledningen; de vet att antalet tobaksbrukare inte påverkas negativt av konjunkturen och behöver därmed inte bekymra sig om att det framtida kassaflödet ska torka upp på grund av det.
Om ledning och styrelse agerade fullständigt rationellt hade jag alla gånger föredragit återköp framför utdelningar på grund av skattefördelen och att man i snabbare takt kan överföra överflödiga likvider till aktieägarna. Tyvärr är fallet sällan så och därför skulle jag nog föredra att företag med stabilt och stort fritt kassaflöde istället börjar titta på möjligheterna att ha flera utdelningar om året, för att på så vis tillåta sina ägare att förränta kapitalet snabbare.
Huruvida Avanza beslutat att avbryta återköpen eller om det bara är ett tillfälligt uppehåll av för mig okänd anledning vet jag förstås inte. Oavsett vilket provocerade det fram den här posten av mig. Jag hoppas att de inte fått kalla fötter och att de återupptar återköpen så fort det bara är möjligt och sedan inte avbryter dem förrän överkapitaliseringsfrågan är löst, oaktat vad som händer på marknaden eller med den egna aktien.
God natt, börsen
Den rubriken läser jag på DI. "Analysen" som följer är lite tekniskt mumbo-jumbo som avslutas med att det är farligt att äga aktier. Tidigare verkar konsensus bland marknadsprognostisörer ha varit att börsen kommer att vända upp vad det lider. Att ljudet i skällan har ändrats tar jag som en klar kontraindikator. Nu är förmodligen tiden bättre att köpa marknaden i stort än på länge. Givetvis är det inte en rekommendation åt något håll, allra helst eftersom jag inte äger indexfonder. Däremot ser också de aktier som jag följer attraktivt värderade ut.
Bahnhof handlas idag ner mot 30, en nivå kontra årsvinsten som är lägre än när jag köpte aktien för första gången för ganska exakt 2 år sedan. Vad har förändrats sedan dess? Tillväxten har avtagit ganska markant, Q1 2011 växte man bara 30% kontra motsvarande period 2010. Jämfört med tillväxttal som tidigare rörde sig i trakterna runt 50% är det förstås en stor skillnad. Likväl har jag svårt att tro att den skillnaden gör Bahnhof till ett mycket sämre case än då. Man har trots allt överträffat mina förväntningar kontinuerligt sedan dess. Jag sitter lugnt i båten.
Detsamma gäller mina övriga innehav. SHB handlas till p/e 10, Avanza runt årslägsta på p/e 17 (och har börjat återköpa aktier!), Berkshire börjar närma sig en värdering runt p/bv på 1 och så vidare. Nu är också tiden att med ett öppet sinne göra sig bekant med de företag som straffas extra hårt av marknaden. Kom ihåg att fallande priser odelat är positivt för den som är nettoköpare av aktier. Då jag inbillar mig att den absoluta majoriteten av min läsekrets är långt ifrån pensionsålder, uppmanar jag er alla att välkomna kriser och försämrat förtroende för aktiemarknaden. Eller för att använda Buffetts i många fall överanvända klyscha:
Be fearful when others are greedy, and be greedy when others are fearful.
Jag är nu tillbaka i Sverige och kommer att fortsätta med mina djävulens advokat-poster framöver, även om det i takt med marknadsnedgångarna blir svårare och svårare. Jag hoppas kunna skriva en och annan rad om lite andra bolag än de jag redan äger också, något som jag vet har varit en bristvara på bloggen. Förklaringen till det är till viss del lathet och till viss del att inte många aktier har varit speciellt intressanta på ett tag.
Avanzas VD-byte
De flesta som läser den här bloggen har nog inte missat att Avanza nu har värvat en ny VD. Jag känner inte till Martin Tiveus sedan tidigare, men litar i allmänhet på Sven Hagströmers omdöme. Däremot är vi på bloggen extremt skeptiska till externrekrytering i allmänhet. Bahnhofs lilla experiment på området blev ju tämligen misslyckat. Anna Mossberg, som kom från Telia, fick lämna posten efter bara ett par månader och ersattes istället av Klas Westholm, som var en mångårig medarbetare.
Problematiken med externrekrytering blir extra tydlig i företag som likt Avanza och Bahnhof har en stark intern profil, där medarbetarna förknippar sig själva med varumärket på ett sätt som inte motsvaras på många andra arbetsplatser. Dels sänder det signaler om att de medarbetare som redan finns inom organisationen inte är tillräckligt kompetenta och riskerar därmed att sänka deras motivation, och dels löper man risk att störa en väl inarbetad kultur som tjänat företaget väl över tid. I Avanzas fall tjänar man förvisso på att ha en medialt duktig ledare på ett annat sätt än många andra företag, men att satsa på någon som inte verkar ha någon som helst förhandsinsyn i branschen verkar också en smula lustigt.
Förhoppningsvis har detta inte en alltför stor inverkan på Avanzas framtida utveckling, men det spontana intrycket förblir att man här har gjort ett rejält feltänk.
Djävulens advokat – Avanza Bank
I ett fåfängt försök att försöka värja mig mot confirmation bias tänkte jag inleda en serie inlägg med målet att slå hål på mina egna hypoteser kring aktierna som för tillfället finns i min portfölj. I bästa fall missar jag massor av viktiga aspekter som sedan ni läsare förhoppningsvis kan fylla i, och i värsta fall kommer jag inte på någonting som talar emot min tes, vilket skulle vara det yttersta beviset på att mitt beslutsfattande omgärdas av ett rosa skimmer.
Nedanstående tangerar inte nödvändigtvis mina egentliga åsikter i alla, eller ens några, delar.
Först ut till rakning blir mitt näst största innehav, Avanza. Aktiekursen har gått kräftgång det senaste året efter att ha mer än tredubblats på under 2 år dessförinnan. Jag minns väl att både jag och David hade en diskussion kring värderingen förra våren, förmodligen någon gång i samband med att Nicklas Storåkers avyttrade stora delar av sitt innehav på dåvarande all-time high kring 250 kronor. Vi var då båda överens om att aktien inte hade mycket att ge på uppsidan i ett kort perspektiv, särskilt med hänsyn till att värderingen låg på i runda slängar 25 gånger föregående års vinst. Emellertid valde ingen av oss att sälja, både med hänsyn till stora innestående orealiserade vinster som hade genererat betänkliga skatteskulder och med hänsyn till att bolagets långsiktiga utsikter såg otroligt bra ut. Vid tillfället som detta skrivs verkar detta ha varit ett relativt dåligt val, men egentligen bör värdet av beslutet snarare utvärderas om 3-4 år till. En viss läxa av detta kan jag tycka att jag har lärt mig i att jag bör tänka både en, två och 18 gånger extra kring ett innehav när multiplarna börjar se så väldigt höga ut.
Hursomhelst är det inte Avanza anno 2010 som det ska tas en kritisk titt på, utan Avanza av idag. Det har tornat upp sig en del risker på senare tid som gör det värt att ifrågasätta dagens värdering. På rullande årsbasis värderas aktien för tillfället till ett p/e på 19. Ett objektivt sett högt tal, givetvis. Detta förvärras av faktumet att långtida VD:n Nicklas Storåkers kommer att stiga tillbaka inom kort, en klar risk för kulturen inom företaget. Dessutom stångas man nu mot regeringen ifråga om belåning på kapitalförsäkringar samt det kommande investeringssparkontot - en fråga som troligen kan komma att beröva Avanza på en viktig intäktskälla. Lägg på detta att ett stort argument för att skifta till kapitalförsäkring från vanlig depå då skulle försvinna, något som kan komma att hota kapitaltillströmningen till Avanza rejält.
Kapitaltillströmningen, ja. Eller nettoinflödet som det mer vanligen skrivs. En stor del i köpcaset för Avanza är just det stora glappet mellan nettoinflödet och de nuvarande marknadsandelarna. År 2010 hade man 6,2% av det totala nettoinflödet på marknaden, medan marknadsandelen uppgick till 2%. Ifall detta är beständigt är givetvis tillväxtutsikterna otroligt bra. Problemet är att det inte är det.
År 2006 hade man hade man 4,1% av nettoinflödet, en andel som till år 2007 sjönk till 2,2%! En remarkabel procentuell nedgång. Kan detta hända igen? Ja, det är inte alls osannolikt med belåningsfrågan i luften samt ett Nordnet som inte kan fortsätta göra bort sig i samma sanslösa utsträckning som tidigare är hoten mot Avanzas marknadsposition större än på länge. Samma argument för att flytta till nätmäklarnas kapitalförsäkringar kommer helt enkelt inte att existera längre och då föredrar folk att hålla sig till de pålitliga större bankerna hos vilka de ofta har personliga relationer med rådgivarna.
Dessutom är det icke att förglömma att mycket av Avanzas intjäning drivs av courtageintäkter, vilka minskar betänkligt nu när antalet affärer går ner i takt med att räntesnaran dras åt runt privata låntagare samtidigt som bankräntan blir mer attraktiv. Med sådana utsikter är ett p/e på 19 för ett finansbolag högst tvivelaktigt...
Har jag missat något uppenbart problem med Avanza? Fyll gärna i bland kommentarerna.
Rättelse
Jag blandade av någon outgrundlig anledning ihop Avanzas siffror med totalen för alla nätmäklare för mars och april när jag gjorde min sammanställning av nätmäklarnas antal avslut per dag, något jag givetvis borde ha förstått av hur oerhört stora skillnaderna blev. Mitt tidigare inlägg kan därför bortses helt ifrån. Korrekt serie över de senaste tre månaderna är: 37 700, 34 000, 34 500. Detta gör förstås hela mitt resonemang ogiltigt. Istället för att ta bort inlägget låter jag det ligga kvar som en påminnelse om min egen dumhet.

