Problemen med investeringssparkontot

Det fattas en del nyans i diskussionen kring det nya Investeringssparkontot (ISK) som är tänkt att vara en ersättare till kapitalförsäkringen och bland annat råda bot på problemet med ett stort antal indirekta ägare som inte har någon rösträtt på bolagsstämmorna. En hel del av detta beror nog på att de flesta av regeringens remissinstanser är banker och aktiemäklare och därmed råder ett betänkligt bias.

Bortsett från frågan om dubbelbeskattning – något jag tycker är djupt omoraliskt – som jag knappast kommer att få gehör för någonstans, finns det stora problem med den insättningsskatt som regeringen vill införa på både kapitalförsäkringar och ISK.

För att få bukt med kryphålet att det går att ta ut värdet på kapitalförsäkringen innan nyår och på så vis undvika skatt (ett kryphål som förmodligen är en pyrrhusseger för spararna gentemot skatteverket med tanke på att både transaktionskostnader och det alltid stora inflödet av kapital efter nyår på grund av andra skattemässiga effekter med stor sannolikhet gjorde det förlorande för den långsiktiga spararen) räcker det med den justeringen som består i att skatteunderlaget ska beräknas fyra gånger per år. Detta fyrdubblar transaktionskostnaderna jämfört med att skattesmita under det gamla upplägget.

Men för att vara riktigt säker på att klämma åt de få stackarna som skulle kunna tänka sig 8 köp-sälj per år för att undvika en ganska låg, fast skatt inför man även en insättningsskatt. Jag tvivlar förstås på att det är motivet eftersom beräkningen flera gånger per år mer än nog räcker till för att avskräcka. Jag är tämligen övertygad om att det riktiga motivet är att kunna lyfta in mer skattepengar, men vi följer barmhärtighetsprincipen och tolkar det som att regeringen har helt goda intentioner.

Med regleringar av finansmarknaden får man anta att byråkraterna har strikt utilitaristiska mål. Dessa får förmodas vara i huvudsak två stycken: 1) gynna spararna (väljarna, medborgarna) långsiktigt i så stor utsträckning som det går 2) undvik regleringar som ineffektiviserar marknaderna (ju effektivare marknader, desto bättre kapitalallokering och desto bättre ekonomi). Insättningsskatten misslyckas på båda dessa områden.

Insättningsskatten ger folk extra incitament att inte sälja sina aktier. Om en aktie tycks övervärderad eller ifall de tillfälligtvis behöver omfördela till en mer konservativ sparprofil (till exempel på grund av husköp) straffas det rationella beslutet hårt i och med att de blir beskattade ifall de senare vill investera motsvarande summa igen. På så vis uppmuntras implicit högre belåning.

Bankerna kommer självklart inte heller att erbjuda någon ränta att tala om på likviderna på dessa konton (ifall de inte tvingas till det) eftersom det blir en fri lunch för deras del att få låna in dessa billigt på grund av spararnas ovilja att flytta ut pengar till annat sparande. Att incitamenten att behålla övervärderade aktier, på grund av att räntealternativet är uselt, riskerar att bidra till att blåsa upp bubblor på aktiemarknaden är ett rejält underbetyg till de som snickrat ihop förslaget.

Men att till exempel Avanzas Claes Hemberg, som kritiserat förslaget på otroligt viktiga punkter såsom det ”svåra” namnet på kontot, inte tar med det i sin kritik har förstås en ganska enkel förklaring. Här finns det enkla pengar att tjäna för nätmäklarna i framtiden.


6 thoughts on “Problemen med investeringssparkontot

  1. hur svårt skall det vara att räkna ut ett snitt av kapital på kontot över årsbasis? nä det går förstås inte, det är alldeles för invecklat, istället tar man 4 mätpunkter eller köttar på med skatt för att undvika tidigare problem. Riktigt okonstruktivt…

  2. Bra synpunkter! Det jag inte förstår är varför man måste skatta på kapital (redan beskattad sådan) när man gör nya insättningar. Skulle det inte gå att mäta snittet t.ex. 12 ggr per år, det borde väl ändå avskräcka alla ‘skattesmitare’, pga höga transaktionskostnader????

    Blir det även samma beräkning för kapitalförsäkringen?

  3. Vad jag förstår kommer kapitalförsäkringens beskattningsvärde att även fortsättningsvis beräknas en gång om året, däremot kommer även den att få insättningsbeskattning.

  4. De måste göra mycket bättre ifrån sig än så. För som det ser ut nu så tror jag inte att det är många som kommer byta kapitalförsäkringen mot det här. Eller blir det tvångsbyte tro?

  5. Pingback: iFinans.se » ISK: Investeringssparkonto – Vem ska man lyssna på?

  6. Pingback: iFinans.se » Investeringssparkontot (ISK) – Ger mig huvudvärk!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>