Poscos kapitalallokering

Finansnovis gjorde idag en bra genomgång av Posco som en uppföljning på Aktiefokus utmärkta analys.

En detalj blev dock lite fel, vilket är lätt lätt hänt med den namnförvirring som råder – många stora företag i Sydkorea har väldigt liknande namn på grund av den gamla chaebolstrukturen. Posco var intresserade av att köpa Daewoo Shipbuilding för några år sedan men gjorde inte det. Däremot köpte man 2010 Daewoo International som är ett finansbolag inriktat på trading och investering i råvaror. Det som föranledde det här inlägget var inte det här detaljfelet, utan att det faktiskt är ganska viktigt för mig varför de aldrig köpte Daewoo Shipbuilding. För de var i högsta grad intresserade av att göra det.

Det beror nämligen med mycket stor sannolikhet på att Charlie Munger motsatte sig det. Det här är viktigt på två sätt:

1. Det innebär att Berkshire antagligen inte starkt motsätter sig varken den aggressiva utbyggnaden av kapacitet eller övrig expansion genom vertikal integration. Åtminstone inte starkt nog för att gå ut offentligt med det, vilket i och för sig garanterat är en hög tröskel. Enda andra gången som jag just nu kan komma ihåg att jag läst om något liknande när det gäller Berkshire var när Kraft gjorde något förvärv för något år sedan. Man sålde sedermera av sitt innehav i K raft.

2. Poscos ledning kanske inte tänker precis så aktivt på effektiv kapitallokering som man vill att de ska göra. Men de lyssnar i alla fall på storägaren Berkshire. Och det är värt väldigt mycket.

När jag hittade fram detta blev jag alltså mer trygg med Poscos kapitalallokering än jag var tidigare.

Om att rygga aktiebloggar

Jag känner mig tvungen att skriva några rader här efter att ha läst en liten diskussion på Twitter igår om ämnet.

Vi på bloggen har i princip slutat skriva om våra illikvida innehav (ja, för tillfället verkar det kanske som att vi slutat skriva helt…). Detta rörde sig egentligen om ren självbevarelsedrift från vår sida eftersom våra portföljer är större än svenssonsnittet och likviditeten ibland innebär riktiga begränsningar. Till exempel hade både jag och David (hans goda idé) innehav i Trygga Hem innan de köptes ut från börsen förra året och den aktien diskuterades aldrig på bloggen. Likaså har jag idag ett par innehav som aldrig diskuterats offentligt vare sig på bloggen eller någon annanstans.

Man skulle kunna tänka sig att det borde väl inte spela någon roll ifall vi skriver om en aktie efter det att vi har köpt på oss en position. Och visst, påverkan vore kanske marginell ifall vi då visste att vi under inga omständigheter skulle vilja eller kunna köpa mer aktier, men det ligger liksom i ett portföljinnehavs natur att man gärna skulle vilja ha mer av det under rätt omständigheter.

En annan aspekt av detta som uppmärksammades en del på Twitter igår är den kurspåverkande effekt bloggare har. Lundaluppen och Aktiefokus har en långt mycket större läsekrets än den här bloggen och det verkar otvetydigt så att deras poster påverkar ganska stora mängder kapital på marknaden. Något som också tydliggjorts av Avanzas nya funktion “relaterade aktier”, som visar vilka andra aktier ägare av bolaget också har i sin portfölj. Till och med jag har tydligt kunnat se hur till exempel vad jag har skrivit om Bahnhof har påverkat flödena i aktiehandeln.

Tidningen Börsveckan har så länge jag vet varit starkt kurspåverkande och just därför är deras track record av väldigt lågt värde. Det går helt enkelt inte att separera ut kurspåverkan från deras stockpicking. I deras fall är det dessutom så ställt att de inte har några som helst friktionskostnader för sina “köp”, vilket gör att de enkelt, om de vill, kan manipulera sitt resultat dels genom att välja mindre bolag med lägre float och dels genom att öka antalet transaktioner. De här effekterna är något som läsare av både Börsveckan och aktiebloggar måste se upp med.

Det senaste året har varit exceptionellt gott för de olika värdebloggarna där ute. De allra flesta verkar ha haft en synnerligen god avkastning och så som marknaderna fungerar är det därför inte konstigt att dessa strategier börjar kopieras. Men det innebär också att den strategin allt annat lika är sämre idag än den var för säg ett år sedan. Det eventuella arbitraget (ifall bloggarna har faktisk edge på marknaden) som fanns där är i absolut bästa fall mindre idag. I värsta fall har flödena vänt så till den grad att ryggningarna har negativt EV gentemot passiv förvaltning. Med en spirande börsoptimism och måhända en en grogrund för större okritiskhet vill jag höja ett varningens finger.

Caveat emptor.