Tillbaka på ny server

Efter lite nedtid i samband med ett serverbyte är vi nu tillbaka lagom till det nya året börjar. Direkt efter årsskiftet tänkte jag börja publicera en krönika i tre delar som beskriver mina investeringar under de tre åren som föregick det innevarande. Därefter avslutar jag med en sammanfattning av ett 2011 som gett mycket att tänka på och kanske till och med lärt mig några läxor för framtiden.

God fortsättning!

Bahnhofs kundtillväxt ökar

Som ni kanske har sett etablerar sig nu Bahnhof på privatmarknaden i Oslo. Nyheten i sig är både väntad och trevlig men det mest iögonfallande med nyheten står redan i ingressen.

Bahnhof är i dag Sveriges största operatör i öppna stadsnät, en pågående satsning som i dagsläget ger fler än 100 000 hushåll tillgång till integritetsmärkt internet.

Från utgången av Q3 har man alltså till den 9 december ökat kundstocken med minst 6249 kunder, en ökning med 6,7%. Kundökningen kommer med andra ord sannolikt att överträffa det i avseendet mycket goda Q2 (6059 st) med råge ifall vi tar med i beräkningen att erbjudandet i Oslo är konkurrenskraftigt samt att det förstås är tre veckor kvar på kvartalet att vinna kunder även i Sverige. Att kundtillväxten fortsätter i så stor grad är en mycket god nyhet i ljuset av farhågorna om både pressad lönsamhet samt avstannad tillströmning av kunder.

Jag utgår också ifrån att marginalerna i Norge är något högre efter att ha sett prissättningen på de olika hastigheterna. Detta i och med att huvuddelen av kostnaderna för tjänsten tas i Sverige. Emellertid kan detta förstås pressas av lockerbjudandet om gratis internet till låg hastighet. Hur pass många kunder som faktiskt kommer att utnyttja gratiserbjudandet är väl mer tveksamt, betänkligt högre hastigheter går ju till med att få mobilt numera, men det kommer nog att kunna generera en del goodwill.

Small cap-handeln avstannad

Claes Hemberg skriver:

Handeln i småbolag har fallit 75 procent från toppen för 4 år sedan. Då gjorde privatpersoner omkring 7 000 aktieäaffer per dag i småbolag. Senaste tiden har nivån varit bara 2 000 affärer per dag. Totalt talar vi om 100-talet bolag som idagsläget har 20 aktieaffärer per dag i snitt. Men många är helt utan handel under flera veckors tid.

Alla vi som kontinuerligt följer olika mindre bolag har väl märkt av den här utvecklingen, framförallt i år. Medan Hemberg väljer att fokusera på problemen, det vill säga risken för att småsparare ska fastna i aktier och tvingas sälja till underpris, väljer jag jag att istället se möjligheterna. Just detta innebär att långsiktiga ägare som inte har ett behov av att kunna sälja sina innehav när som helst har en otrolig fördel. Ifall vi har rädda och motiverade säljare på andra sidan är det bara bättre. Med de väldigt höga direktavkastningar som man kan få på många kvalitativa småbolag, som också visar tillväxt, är det verkligen läge att leta igenom listorna en extra gång efter underprissatta bolag. Jag tar i alla fall ett extra ryck före jul. Illikvida aktier är absolut inget att vara rädd för om man inte har ett kort tidsperspektiv. Och har man ett kort tidsperspektiv har man inte på marknaden att göra.

I never attempt to make money on the stock market. I buy on the assumption that they could close the market the next day and not reopen it for five years.

– Warren Buffett

Kundbemötande

Ur ett investeringsperspektiv tycker jag att kundbemötande är väldigt viktigt. Trender i kundnöjdhet säger ofta väldigt mycket om hur långsiktigt ledningen i ett företag arbetar och därmed också om hur ett företags framtidsutsikter ser ut ifråga om tillväxtmöjligheter och marginaler. Avanza ligger till exempel i absolut topp i Svenskt Kvalitetsindex mätningar sedan flera år tillbaka. Sådant syns på sista raden även i en konkurrensutsatt bransch. När jag först köpte bahnhofaktier var det också av avgörande karaktär att företaget byggt upp en stor goodwill bland framförallt unga genom sin höga profil i integritetsdebatten. Sådant kan lätt göra skillnaden när kunder ska välja mellan alternativ som annars är mer eller mindre utbytbara ifråga om pris och service.

Idag fick jag ett skolexempel från kvasimonopolisten Comhem, som jag tyvärr är kund hos, rakt ned i brevlådan på hur man inte ska hantera kunder. Så här såg brevet ut:

Mer film och sport för 49:- extra per månad

Du är en av våra kunder som kryddar ditt tv-tittande med TV1000 eller sport från Viasat. Vi hoppas att du är nöjd med ditt val och kan glädja dig med fortsatt goda nyheter under nästa år. I samband med nya och förlängda film- och sporträttigheter höjs månadsavgiften på ditt kanalpaket med 49:-/mån.

Att det är Viasat som säkert står bakom denna prishöjning från början är oviktigt. Ja, att de höjer priset är egentligen oviktigt för min del. Fotboll på tv är i det närmaste livsviktigt för mig, så jag är väldigt prisokänslig beträffande det. Givetvis är det den den rent löjliga och översittande formuleringen som jag vänder mig emot. Jag brast ut i skratt av hur fruktansvärt ogenomtänkt formulerat brevet var. De gratulerar mig alltså till att behöva betala mer för samma produkt och har dessutom mage att kalla detta goda nyheter. Om de hade inlett texten med “Tyvärr måste vi meddela” hade jag inte ens höjt ett ögonbryn. Detta trots att jag fortfarande är småsur över att ha stått i telefonkö i 45 minuter tidigare under veckan efter att mitt modem gått sönder. Och just det, då hade jag fått vänta ett dygn utan uppkoppling för att överhuvudtaget alls kunna komma fram till supporten eftersom linjerna var överbelastade.

Comhem är förstås ökänt för sin otroligt dåliga support och undermåliga kvalitet på levererade tjänster och de hamnar ofelbart sist i alla kundnöjdhetsmätningar. Att de med sin marknadsposition är dyrare än alla andra är inte förvånande, men att utöver det i alla sammanhang visa den här typen av arrogans gentemot sina kunder får nog betraktas som mindre klokt. Företaget kommer att se sämre och sämre tider i takt med att konkurrensen breddas, det bör stå utom allt tvivel.

När jag byter lägenhet nästa gång är det ett grundkriterium att det inte är ett comhemhus som jag flyttar till. Ett rykte av den graden vill jag nog inte att ett av mina portföljinnehav ska ha.

Serverflytt

Mitt uppe i min flytt och mitt uppsatsskrivande är det tänkt att vi ska byta webhotell. När detta kommer ske exakt kan jag tyvärr inte informera er om. Däremot hoppas jag att kunna genomföra det så snabbt och smärtfritt som möjligt. I vilket fall är ni nu informerade och har en förklaring till att sidan inte går att nå någon dag eller två. Jag har planerat att genomföra detta nu i helgen eller eventuellt nästa vecka, lite beroende på när jag får tid över.

För övrigt kan jag berätta att vi efter flytten inte borde uppleva några driftstörningar över huvud taget då webhotellet står för fina tjänster som backup både vad gäller el och internetuppkoppling!

*Uppdatering* Vardeinvesteraren.nu kommer gå ner för flytt från och med måndag. Jag misstänker att detta kan göra att sidan ligger nere en dag eller två.

Aktiespararen analyserar Bahnhof

Det var en rejäl sågning längsmed fotknölarna som Bahnhof fick i senaste numret av Aktiespararen och det är inte direkt ett oladdat ord som man använder när man kallar Bahnhofs madeiraflytt för “fribyteri”. Det är nästan så att jag börjar undra om analytikern är ideologiskt motiverad på något vis… Hursomhelst, om vi lämnar den biten därhän så är förstås skribentens farhågor om en eventuell skattesmäll för Bahnhofs del på grund av ett underkännande från Skatteverkets sida i högsta grad befogade. Givetvis går det inte att till 100% utesluta när systemet inte tillåter ett förhandsbesked om vad som är okej och inte. Däremot tror jag att risken överdrivs å det grövsta (något jag förstås kan få riskera att äta upp, men sticker man inte ut hakan ibland har man inget att göra på marknaden).

Vad det bottnar i för min del är att de personer som har tagit beslutet om utflaggning av privatverksamheten också är de som har mest att förlora på att det inte fungerar som tänkt ändå gör det, så säger det mig att 1) de har gjort en tillräcklig riskanalys 2) de anser att förfarandet är korrekt. I samband med detta konsulterades också två olika revisorer som båda godkände upplägget. Jag antar också att det finns ett flertal “prejudikat” som visar att detta är en acceptabel väg att ta.

I likhet med Aktiespararnas representant på årsmötet i våras har också skribenten en del synpunkter på olika redovisningstekniska frågor kring Bahnhof.

Om Bahnhof (och inte endast K.N Telecom) för 2010 hade upprättat en koncernredovisning, vilket dåvarande VD – som strax sparkades – i niomånadersrapporten hade lovat göra, skulle resultateffekten ha uteblivit, och eget kapital skulle inte ha varit 48 utan 11 miljoner kronor. Fritt eget kapital skulle inte ha funnits. Efter nio månader i år hade eget kapital i koncernen, tack vare positiva resultat, ökat till 27 miljoner kronor.


Om vi bortser ifrån den ganska patetiska insinueringen kring varför Anna Mossberg fick lämna VD-posten och koncentrerar oss på vad skribenten faktiskt kritiserar så verkar han ha inte ha någon förståelse för vilka tillgångar som faktiskt ligger bakom balansräkningen. Kundstocken var inte upptagen till något värde tidigare, men det är inte tillåtet att överlåta tillgångar till ett dotterbolag till underpris (något skribenten inte verkar vara inbegripen med när han angående att transaktionen uppgick till 37 miljoner kronor skriver “trots att det är en intern försäljning till ett dotterbolag ingår beloppet i Bahnhofs resultat för 2010”). Om kundstocken varit upptagen på balansräkningen som den är hos andra bolag i branschen så hade givetvis försäljningen gjorts till vad värdet var upptaget till på balansräkningen. Den här lite lustiga effekten är alltså en konsekvens av Bahnhofs konservativa redovisning – inte något ljusskyggt sätt att “rädda” årsresultatet.

Att fritt eget kapital inte skulle ha funnits känns inte heller speciellt relevant eftersom en titt på kassaflödet från januari 2010 till januari 2011 gör klart att utrymmet för den utdelning som beslutades knappast kan ifrågasättas. Nu erkände Bahnhof vissa brister i redovisningen och lovade att jobba vidare på den biten, bland annat i form av rekryteringar. Så en poäng hade förstås både Aktiespararnas representant på årsmötet och skribenten i det avseendet.

Däremot tycker jag att det är ganska tråkigt att se att det mesta som skribenten tar upp kommer ifrån denne årsmötesrepresentant, som vid sitt enda inlägg när den faktiska verksamheten i bolaget diskuterades undrade hur man rent praktiskt kunde leverera internet ifrån en ö. Ifall organisationen skickar en så uppenbart ignorant representant till årsmöten, som sedan dessutom starkt influerar den tjänst till medlemmarna som deras analyser ändå är, undrar jag om de egentligen uppfyller sin tänkta funktion. Det gör i alla fall mig ganska tveksam till det.