Bahnhof Q3

Så har då Bahnhof rapporterat för Q3, den enligt mig på förhand mest intressanta rapporten den här rundan eftersom man inte i förväg kan ha någon aning om hur kundinflödet ser ut. Nu visade det sig väldigt överraskande, efter det förhållandevis svaga kundinflödet Q2, vara så att Q3 visade på de bästa siffrorna hittills på området. När man hade börjat tro mer säkert på en avtagande tillväxt så slog Bahnhof till med 6000 nya kunder för kvartalet. Imponerande! Utöver detta är det glädjande att man hintar om att korsförsäljningen ökar, något som är en viktig komponent i att få upp marginalerna på privatsidan.

VD-orden sade tyvärr inte så mycket specifikt om någonting;  jag hade hoppats på ett lite vidare resonemang om Portugal och några nyheter kring det. Konsolideringen i branschen har det pratats om ett tag nu och där är jag fullkomligt övertygad om att framförallt Bahnhof har kunder att vinna genom sitt renommé och med hjälp av sina finansiella muskler när några mindre konkurrenter tvingas vika ned sig framöver (ett som jag ser det oundvikligt skeende). Vi kan bara hålla tummarna för att värde fortsätter att betonas i första hand, och jag ser gärna att nytillträdda VD:n Anna Mossberg köper på sig lite fler aktier än de 5000 som hon köpte när hon offentliggjordes som Karlungs efterträdare i våras. Nu verkar likviditeten i aktien vara mer ansträngd än den någonsin varit efter den senaste ägarspridningen förra våren, men jag är övertygad om att det långsiktiga värdet i aktien i dagsläget är gott.

På dagens kurs handlas aktien till p/e 13 på det innevarande årets prognostiserade resultat. Det krävs inte ens någon särskilt imponerande tillväxt framöver för att motivera den värderingen, och här pratar vi om ett företag som vuxit med 50% årligen – och det lönsamt – de senaste åren och nu börjar även kassaflödet arta sig på ett riktigt positivt vis. Till skillnad från Alltele, som även de har ökat omsättningen starkt, så är Bahnhof redan där marginalmässigt också. Vi behöver inte hoppas på att ledningen ska kunna trolla med knäna ( ofta även kallat “synergieffekter”) för att nå acceptabel lönsamhet och effektivitet i organisationen.

Bahnhofs mål om att omsätta 500 miljoner med 10% vinstmarginal 2012 känns i och för sig avlägset och det kräver, oavsett om den organiska tillväxten även framgent är urstark, ett antal förvärv till vettiga priser för att kunna uppfyllas. Men även om de faller 100 miljoner kort om omsättningsmålet så är detta ett väldigt fint case i dagsläget. Som köpare gäller det dock att försöka hitta några ägare som är villiga att bli av med sina aktier, vilket verkar vara lättare sagt än gjort.

Inlösensprogram i Öresund

Så kom då den där triggern som vi hade antagit skulle komma vid något tillfälle, i och med att Öresund i samband med kvartalsrapporten på torsdagen annonserade ett inlösensprogram för 1/10 av ägarnas aktier till 135 kronor. Smaskens.

Rabatten hann bli en hel del större än vad den var när jag i somras skrev inlägget här på bloggen och vi hann få uppleva drama och få en hel del föreställningar om folks ärlighet och redbarhet krossade. Trots allt detta får det nog sägas att riskjusterat så bör detta ha varit en väldigt god placering. Nu ska man akta sig för att vara resultatorienterad, men när ett av de absolut sämsta scenarierna utspelade sig och jag ändå lyckades gå plus på affären, så verkar oddsen ha varit goda. Till och med mitt köp på 112 bara dagar innan HQ-bomben briserade blev inte så otroligt bedrövlig. Detta trots att exponeringen var långt mycket högre mot HQ än vad jag eller någon annan någonsin hade kunnat föreställa sig (detta gick ju inte att utläsa någonstans överhuvudtaget före faktumet!). Och trots att till och med Sven Hagströmer visade sig ha en ganska relativ syn på  integritet, så var Öresund på 90 kr ett fullständigt kap.

Vad som kan sägas om hela den här affären är väl att om Hagströmer vill återupprätta förtroendet för sig själv och för Öresund på lång sikt så måste, utöver en egentvättning av sin byk offentligt, det till en skilsmässa mellan honom och Qviberg. För Qviberg är slut. Han har inte bara visat sig ha ett tämligen bristande intellekt (något vi anade redan tidigare) och en total oförståelse för risk, utan även ljugit rakt ut och mörkat i flera sammanhang. Lyckligtvis har han blivit hårt ekonomiskt drabbad och även om hoppet för det säkert inte är så stort så hoppas jag att han får smaka rejält ris i en eventuell rättsprocess tillsammans med några av de andra skurkarna i dramat, till exempel Craaford. Tyvärr är det nog svårt att bevisa ansvar, allra helst när bovarna kör den gamla beprövade taktiken att skylla allt på varandra. Hursomhelst lär det bli ett väldigt utdraget efterspel.

Framöver håller jag koll på prissättningen på inlösensrätterna för eventuella skevheter där. Dessutom finns det ett par intressanta small caps som jag följer med spänning. Trots marknadens ganska oaptitliga värdering i stort, så ser inte småbolagen i allmänhet så ansträngt värderade ut. Mer om det vid ett senare tillfälle.

Charlie Munger – intervju och Q&A

En väldigt körig månad med studerande och annat har gjort att jag inte har haft tid för något på investeringsfronten, tråkigt nog. Förhoppningsvis kan jag få lite mer struktur på schemat framöver och börja posta uppslag och tankar här igen. Det finns en hel del lägen där ute för tillfället som jag ser som högintressanta, men som jag på grund av tidsbrist inte har kunnat få en djupare inblick i än.

Tills vidare rekommenderar jag alla läsare att titta på den här pratstunden med Charlie Munger, väldigt upplysande som alltid.