Inflation, en förödande form av skatt

I olika sammanhang, som såväl privatperson som investerare, kommer man ofta i kontakt med begreppet inflation. Inflation är i praktiken detsamma som en kostnadsökning på varor och tjänster inom en ekonomi, och kan uppkomma av flera olika anledningar. Ett vanligt sätt för inflation att uppkomma är att penningmängden ökar till följd av att underskott i de offentliga finanserna, då detta finansieras via centrala nyupptagna lån.

Varför inflation?

De senaste åren har just statliga budgetunderskott varit aktuella. Statsfinanserna i såväl USA som i olika delar av Europa har ifrågasatts, och i dagarna klubbades ett krispaket igenom för Greklands svårt sargade ekonomi. Greklands “krispaket” är ett i mängden av krispaket som klubbats de senaste åren, och sedelpresserna har gått tungt i såväl USA, Storbritannien och centraleuropa. Även Sverige har haft budgetunderskott och krispaket, men i det stora hela ser det lite bättre ut för oss rent statsfinansiellt. Warren Buffett har beskrivit ett bet på en valuta som ett bet för den regering som sköter landet, och det troliga blir då att det som kommer följa i efterdyningarna till dessa mångtaliga och enorma krispaket, är påtaglig inflation.

Risker med inflation

Vad är då de faktiska och praktiska riskerna med inflation för dig som sparare? Det uppenbara, är att du som privatperson får mindre köpkraft på de pengarna du redan har tjänat in. Beträffande den löpande konsumtionen kompenseras detta förvisso av löneökningar, men inflation har en påtaglig effekt på det kapital du redan samlat ihop, och blir därmed en påtaglig fara för såväl sparare som investerare. I denna artikel http://www.valueinvesting.de/en/inflation-equity-investor-by-warren-buffett.htm, publicerad av Warren Buffett i Fortune Magazine redan 1977, men fortfarande aktuell idag, beskriver Buffett problemet med inflation:

“The arithmetic makes it plain that inflation is a far more devastating tax than anything that has been enacted by our legislatures. The inflation tax has a fantastic ability to simply consume capital. It makes no difference to a widow with her savings in a 5 percent passbook account whether she pas 100 percent income tax on her interst income during a period of zero inflation, or pays no income taxes during years of 5 percent inflation. Either way, she is ‘taxed’ in a manner that leaves her no real income whatsoever. Any money she spends comes right out of capital. She would find outrageous a 120 percent income tax, but doesn’t seem to notice that 6 percent inflation is the ecnomic equivalent.”

Inflation går alltså att ses som en sorts skatt på alla sparares fria pengar. Det är förmodligen så, att den vanlige skattebetalaren inte i realiteten förstår vad denna skatt faktiskt innebär för dess framtida köpkraft.

Skydda sig mot inflation

Vad blir då lösningen för dig som investerare, för att skydda dig mot de ödesdigra effekter inflation ger? Eftersom inflation fungerar på det sätt att det gynnar konsumtion av dina pengar idag över att konsumera dem imorgon, så blir inflationsskydd centralt i syfte att som minst upprätthålla och förhoppningsvis även utöka din köpkraft över tid. Även här har Warren Buffett ett svar, vilket ges i följande video http://www.youtube.com/watch?v=yjwSNQBmx7A . Buffett talar här om att investera i bra företag. Bra företag uppvisar en tendens att de kan upprätthålla sina realpriser över tid, på grund av stor inneboende pricing power. Företag som kan höja sina priser i takt med inflationen, eller till och med höja priserna snabbare än priserna ökar till följd av inflationen, kommer alltså kunna bevara sina investerares (aktieägares) pengar över tid i och med att de har förmågan att bibehålla eller till och med utöka sin intjäning utan att binda mer kapital vid tider av inflation. Sunda och stabila företag som Swedish Match samt H & M är två goda exempel på denna typ av företag.

Och ifall man vill gå att bli valutaspekulerare, så finns det nog inget bättre att konstatera att det är fruktansvärt svårt att veta vilken valuta som tappar mer än en annan valuta över tid. Med sunda statsfinanser är dock min bedömning, att Sverige på lång sikt har förutsättningar att i alla fall bibehålla (men förmodligen utöka) sin köpkraft gentemot andra europeiska länder (alltså gentemot Euron). Detta är dock ett klart lekmannamässigt bet från min sida, och ingenting jag själv baserar mina investeringsbeslut. Med risk att bli långrandig, lämnar jag därmed diskussionen. Fortsätt gärna i vårt forum: http://vardeinvesteraren.nu/forum/ ! Jag lovar att göra mitt bästa försök att svara på alla eventuella frågor beträffande såväl inflation som om annat. Till min hjälp har jag flera duktiga skribenter. Välkomna!

Väl mött,

David

Anledningar till att utdelningar inte håller måttet.

Jag, mina kära vänner, är utdelningsmotståndare.

Det jag menar med detta, är att jag starkt ifrågasätter den struktur att skifta ut pengar till aktieägarna, det innebär att dela ut pengar via ett utdelningsförfarande. Dessutom ifrågasätter jag starkt de argument som framförs av utdelningsvänner, som fungerar som motiveringar för att utdelningar får fortsätta bestå på det sätt det gör idag.

Huvudsakliga skäl står att finna som följer:

Skattehänsyn

Detta är det enskilt viktigaste argumentet. Ifall jag äger en del i ett företag, så gör jag det av en orsak: att jag finner företaget vara attraktivt till den prissättning som råder. Så länge jag bedömer företaget i fråga att vara attraktivt, har jag ett intresse av att kontinuerligt investera mer pengar i företaget för att på så sätt utöka min andel av bolagets vinster. Det är för mig fullkomligt onödigt, att pengar ska fördelas ut via en utdelning där jag beskattas till 30% av utdelningen och sedan tvingas öka i företaget separat, när företaget i fråga istället kan använda sig av aktieåterköp för att långsamt och kontinuerligt utöka min personliga andel av företaget.

Övriga argument

Bland övriga argument finns exempelvis flexibilitet. Genom att kontinuerligt dela ut pengar i form av aktieåterköp, kan företaget hålla sig närmre sin “optimala” cash reserve över året. Att ha en klumpsummeutdelning, innebär antingen att bolaget i fråga får anses vara överkapitaliserat under vissa tider på året (strax innan utdelning) eller underkapitaliserat (strax efter utdelning). Ingetdera är att föredra. Notera att jag är en mycket stark förespråkare av en stark balansräkning, men allt annat lika, så stärker ett återköpsförfarande möjligheterna för en sådan, gentemot ett klassiskt utdelningsförfarande. Ifall exceptionella tider råder, så kan återköpsförfarandet snabbt avbrytas för att då kontinuerligt bygga på den cash reserve som finns.

Det finns ytterligare argument att finna i att återköpsförfarandet är att betrakta som mer konsekvent, mindre förvirrande och mer rättvist än ett utdelningsförfarande. Exempelvis slipper börsbolagens verkliga storägare utdelningsskatt på de innehav vilka de ägt i mer än 1 år och har en ägarandel större än 10%. Att konsekvent missgynna småsparare gentemot storägarna på det sättet att pengar delas ut, skulle nog folk bli upprörda över ifall de förstod hur det låg till. Det här inlägget kan förhoppningsvis vara ett inlägg i debatten, åt hjälp för åtminstonne någon!

Väl mött,

David